Tack Susanne!


I fem år har Susanne arbetar som ekonom på barn- och utbildningsförvaltningen. Efter en tids barnledighet har hon bestämt sig för att gå vidare i karriären.

Friskolornas riksförbund har lyckat att locka Susanne med en spännande tjänst. Det är bara att gratulera dem båda. Susanne har varit en frisk fläkt på förvaltningen.

Hon är kompetent, ambitiös, rak och underbart rolig. För oss som inte längre kommer att ha henne nära varje dag är det inte lika roligt.

Vi kommer att sakna dig. Tack och lycka till Susanne!
 
 

Alla elever ska lyckas

En grundbult i moderat skolpolitik är täta och tidiga kunskapsmätningar. På så sätt upptäcker man tidigt om en elev har brister och svårigheter i skolan. I Solna har vi sedan ett antal år givit rätten att få skriftliga omdömen varje termin för alla barn i såväl grundskolan som förskolan. Detta infördes eftersom den dåvarande regeringen var ointresserade av att på statlig väg besluta om tidigare betyg.

Det finns idag ett antal olika kontrollfunktioner som syftar till att mäta varje elevs kunskaper och synliggöra eventuella brister. Utöver betygen arbetar man med individuella utvecklingsplaner. Individuella utvecklingsplanerna är ett aktivt instrument redan från förskolan. Inom kort kommer dessa, när det gäller grundskolan, att vara internetbaserade. Det innebär att kommunikationen mellan elev, skola och hem sker på daglig basis. Skolan kan då ge föräldrarna tips på vad de kan göra för att stimulera barnets utveckling. I Solna har vi arbetat med Brobygge som syftar till att tydliggöra hur varje elev ligger till i förhållande till målen i läroplanen. I Solna har vi beslutat att arbeta med screening som innebär att man kontrollerar varje elevs läsförståelse. Vi har även beslutat att alla skolor ska genomföra nationella prov i årskurs fem.

För de elever som har bekymmer finns det resurser att sätta in som stöd. Den enskilda skolan har speciallärare och kan exempelvis arbeta med små undervisningsgrupper. För mer komplicerade situationer har staden en resursenhet med specialpedagoger och en specialist på dyslexi. För vissa elever ordnar staden placering på specialskolor. Solna stad genomför även ett projekt "Föräldrar - en resurs för sina barn" i syfte att hitta de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Trots ovanstående har Skytteholmsskolan i Solna missat att upptäcka att en elev har grav dyslexi. Detta upptäcktes först i åttonde klass. Inte heller föräldrarna har upptäckt elevens bekymmer. Hur detta kan ske är för mig obegripligt. Skolverket kritiserar, med all rätt, skolan och Solna stad för detta. ABC och Rapport informerade om detta i kvällens inslag.

Den nya rektorn på Skytteholmsskolan har fått i uppdrag att utreda hur detta kunde ske och hur skolan undviker att det händer i framtiden. Min målsättning är att alla elever ska lyckas i Solnas skolor. Då duger det inte att sådant här kan inträffa.


AIK på Solna gymnasium

image23Solna Gymnasium har ett antal samarbeten bland annat med olika idrottsklubbar. Naturligtvis är AIK en av dessa. Det innebär att elever kan träna med klubben på skoltid. Just nu går det tio elever på Solna gymnasium med landslagsmeriter. Generellt sett klarar eleverna som tränar mycket även studierna väl. Kommer man efter med studierna tas man av planen och till skolbänken. Det om något motiverar dessa atletiska elever att prestera bra i skolan.

Tidningen Punkt SE skriver idag om detta. Utöver fotboll erbjuder Solna gymnasium bandy, basket, bowling, friidrott, golf, handboll, hockey, innebandy, simning och tennis.

Skolpolitik i Solna


Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna enades efter valsegern 2006 om ett regeringsprogram för Solna. Detta program utgör grunden för vårt arbete under mandatperioden. Inledningen (nedan) beskriver väl den borgerliga skolpolitiken. Jag har ansvar för att vi fattar kloka beslut som leder i den riktningen. 

"De borgerliga värderingarna tar sin utgångspunkt i människan med hennes unika förutsättningar drömmar och behov. Vi tror på individens frihet att forma sitt liv, men också på det ansvar som följer av detta. Det förutsätter att varje barn får en trygg uppväxt och att skolan ger goda kunskaper.

Vårt mål är att varje elev som lämnar skolan ska ha med sig de verktyg som krävs för att kunna ta ansvar för sig själv och att därmed leva ett gott liv. Varje barn ska tillåtas att utvecklas efter sina förutsättningar. Dessa tankar utgör grunden för vår skolpolitik för Solna. Vårt mål är att Solna ska ha Sveriges bästa skola!"
 
 


24 språk i Solnas skolor


PRESSMEDDELANDE
Henrik Kelfve (m)
Skolkommunalråd i Solna

Enligt Sveriges Radios nyhetsredaktion får inte elever i mer än hälften av landets kommuner modersmålsundervisning på grund av lärarbrist. I Solna finns det ingen brist på lärare trots att hela 30 procent av eleverna har annat modersmål. Skolorna erbjuder inte mindre än 24 språk utöver svenska. Varje år deltar cirka 1000 grundskoleelever och cirka 100 barn i förskolan.

- Verksamheten håller mycket hög kvalitet. Under 2007 fick alla avgångselever i årskurs 9 betyget godkänd eller bättre i modersmål, säger ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Henrik Kelfve (m).


För mer information:

Henrik Kelfve, 070-3447170, www.kelfve.se (blogg)

Petter Lindfors, politisk sekreterare, 073-660 94 49


Barnkalas - en skräckblandad njutning


Idag har vi haft barnkalas för dottern som fyller två år. Nio barn, femton vuxna och ett stort antal våfflor. Trots att vi i det vuxna laget var fler, var det barnen som låg på offensiven. Våfflor med grädde och sylt är fantastiskt gott och väldigt kladdigt.

Dottern slog nytt svenskt rekord i hur många bitar man kan riva ett presentpapper. Barnlaget inledde kalaset i högt tempo. Det var full fart in i det sista, men när jackor och skor skulle på var ögonlocken tunga.

Jag beundrar förskolepersonal. De klarar varje dag av att hantera dessa små intensiva änglar. På förskolan är det trots allt barnen som har numerärt överläge.

Tack till kompisar och föräldrar för att ni gjorde kalaset till en underbar födelsedagsfest!

Socialistisk logik

I Södertälje har socialdemokraterna hittat en lösning på problemet med trångboddhet. I de två allmännyttiga (politiskt styrda) bostadsbolagen har man tagit till en klassisk socialistisk modell - förbud. Nu har politikerna bestämt hur många man får bo i en lägenhet.

De boende väntar säkert med spänning på förslagen på hur socialdemokraterna ska kunna kontrollera antalet inneboende. När Radio Stockholm intervjuar kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s) frågar de självklart hur man ska kunna kontrollera detta. Han svarar med att detta är ett problem eftersom man inte får gå in i lägenheterna. Hans besvikelse går inte att ta miste på.

Enligt Lago ska bostadsbolagen gå på tips. Vad härligt! Nu kommer alla bostadssökande i Södertälje bli privatspanare åt socialdemokraterna. Hur man ska kunna göra något av tipsen framgår inte. Lago anser dock att de som bryter mot reglerna ska bli uppsagda från sina hyreskontrakt. Detta är socialism i ett nötskal. Först tycker man synd om människor som är trångbodda. Sedan kastar man ut dem på gatan.

I borgerliga Solna har vi en annan lösning på bostadsbristen. Vi bygger!


Bra ledarskap på Bergshamraskolan

image18Vad krävs för att skapa en god skola? Det är en fråga med många svar. Om jag måste begränsa mig till en sak svarar jag utan tvekan ledarskap. Lärare som lyckas förena eleven, föräldrarna och skolan i att sträva mot samma mål förtjänar all beundran. Detta kräver ledarskap.

I Dagens Nyheter (20/2) finns en artikel som handlar om Bergshamraskolan, en av våra Solnaskolor. Lärarna i klass 9a3 har lyckats att vända en klass med stora bekymmer till en solskenshistoria. För tre år sedan var oron i klassen stor och stämningen nära kaotiskt. Mer än hälften kunde knappt läsa och skriva. Idag har i princip alla godkänt i matte och svenska.

Resan mot dagens resultat har inte varit smärtfri. Det krävs målmedvetenhet och uthållighet för att nå framåt. Lärarna på Bergshamraskolan har visat att det går att vända en tuff situation. De förtjänar all respekt!

I höst startar Peab byggymnasium


PRESSMEDDELANDE

Henrik Kelfve (m)

Skolkommunalråd i Solna




Byggjätten Peab - med stor verksamhet i Solna - startar byggymnasium i Solna. Skolverket har sagt okej och i höst blir det skolstart.

Eva Rönnbäck, personalansvarig i Peab, säger: "Peabskolan kommer att tillhandahålla både gymnasiets nationella byggprogram och PRIV (individuellt program med inriktning på bygg för obehöriga elever). Solna stad och Peab har nu inlett diskussioner i positiv anda om tänkbara samarbetsformer. Jag har mycket goda förhoppningar om att vi ska lyckas hitta former för ett samarbete som kommer att ge mervärde för både Solna stads ungdomar och för Peabskolan."

Henrik Kelfve, ordf i barn- och utbildningsnämnden, tycker att Peabs skolsatsning är suverän: "Vi har många stora pågående och planerade byggprojekt i Solna. I flera av dessa är Peab involverade. Det kommer att behövas massor av duktiga byggnadsarbetare. Peabskolan ligger helt rätt i tiden."

Peabskolan planerar att samarbeta med Solna Gymnasium.
image16
Här smids framtidsplaner för skolan: Cecilia Strömberg, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Solna stad, Maria Hernroth, skolchef Peab, Sofia Soc, bitr rektor Solna Gymnasium, Eva Rönnbäck, personalansvarig Peab, Birgitta Nenzen, gymnasiesamordnare Solna stad och Henrik Kelfve, ordf i barn- och utbildningsnämnden.




För mer information:

Henrik Kelfve, 070-3447170, www.kelfve.se

Petter Lindfors, politisk sekreterare, 073-660 94 49


Lögn eller dumhet från Mp?

Miljöpartisten Bernhard Huber skriver på Mitt i Solnas insändarsida (19/2) om de öppna förskolorna. Hans inlägg bygger på två påståenden som båda är direkta lögner. För det första skriver han att den moderatstyrda majoriteten vill avveckla de öppna förskolorna. För det andra skriver han att jag sagt att det inte blir några nya öppna förskolor i Solna.

Låt mig då citera vad det står i det borgerliga regeringsprogrammet:
"De öppna förskolorna ger en god service och stöd. Vi kommer att se över de öppna förskolornas roll och organisation i Solna. Utgångspunkten är att verksamheten ska hålla hög kvalitet och arbeta efter tydliga och mätbara mål".

Detta politiska uttalande från mig som moderat tillsammans med mina borgerliga vänner är glasklart. Hur Bernhard Huber kan tolka detta så fel är mycket märkligt. Det kan väl inte vara så att miljöpartiet medvetet ljuger för att försöka vinna politiska poäng?

Fakta:
- Av landets 290 kommuner saknar 131 helt öppna förskolor
- I Solna finns det totalt 6 öppna förskolor
- Solna ligger på 53 plats i antal öppna förskolor per invånare

Fullmäktigekväll

image14Måndag kväll var det dags för sammanträde med kommunfullmäktige. Solna stads högsta politiska organ där alla 61 ledamöter är direktvalda. För den oinvigde kan det låta högtidligt. Ur en demokratisk synvinkel stämmer det. Det är i fullmäktige besluten fattas om skatten, budgeten och stadens framtid. En äldre partikamrat från Helsingborg beskrev för några år sedan fullmäktigesammanträdena som intellektuell tortyr. Dessvärre ligger det en hel del i det uttalandet.

Sammanträdet igår är ett bra exempel. Mötet inleds med en enkel fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande om vad staden gör för att avleda dagvattnet från en förskolegård. Definitivt en viktig fråga, men inte för stadens högsta politiska organ. Det finns fungerande system för hur man löser sådant. Är man osäker kan man kontakta förvaltningen med tjänstemän som är experter.

Därefter är det dags för behandling av interpellationer. Ämnena i sig är det inget fel på. Först redovisar interpellanten sina motiv. Sedan svarar berörd ansvarig från majoriteten. Därefter börjar dårarnas julafton. För det första måste man upprepa vad andra redan sagt. Att hålla sig till ämnet och de frågor som interpellationen innehåller gäller inte. Faktaunderlag från förvaltningen är bara relevant om det gynnar den egna retoriken. Om inget annat hjälper - hitta på egna fakta.

Behandlingen av de fyra interpellationerna tar ett par timmar. Efter detta är det äntligen dags att hantera beslutsärendena, den skarpa politiken. Detta tar knappt en halvtimme.

Av de 61 ledamöterna i fullmäktige finns det en hel del kloka förnuftiga människor. Sedan finns det en handfull som effektivt leder diskussionerna från idéer, fakta och optimism. Välkommen att besöka kommunfullmäktiges sammanträden. Då kan du skapa dig en egen uppfattning. Det är gratis inträde!

Sammansättning av Solna kommunfullmäktige efter valet 2006:
image13


Randigt förbud

En förskola i Gällivare har förbjudit barnen att bära randiga och prickiga kläder. Skälet är att en anställd får huvudvärk av mönstret. Nu ska alla barnen på förskolan endast ha enfärgade kläder. Självklart ska arbetsmiljön för personalen på förskolorna vara så bra som möjligt men detta är löjligt.

Låt oss anta att detta blir en trend i samhället. Plötsligt får man inte åka buss med rutig mössa, göra sina ärenden på banken med slingor i håret eller handla mat orakad. Dessa personalgrupper är väl inte mindre viktiga? Det finns säkert enstaka människor som påverkas negativt av starka färger eller mönster. Det kan aldrig bli skäl till att förbjuda människor att klä sig som de vill.

En annan tanke som slår mig är varför man väljer att lösa situationen med ett förbud. Kan man inte tala med föräldrarna och be dem att välja kläder utan starka mönster? Skulle personalen på min dotters förskola framföra det skulle jag naturligtvis vara tillmötesgående.

Det framgår inte vilka sanktioner förskolan i Gällivare tänker vidta om ett barn trots allt har ett par randiga strumpor på sig. Blir man stoppad i dörren eller får barnen gå barfota hela dagen? Om det hela skulle leda till en juridisk process skulle förskolan bli mosad. De beiga uniformernas land är inte Sverige 2008.

Två dagar i radioskugga

Helgen har spenderats med familjen på besök hos svägerskan och hennes pojkvän i Umeå. Det var min första gång i björkarnas stad. Faktum är att det växte björkar överallt. Det var även is överallt. Det var lite av en utmaning att lotsa min höggravida hustru mellan isfläckarna. Funderar på att börja kalla henne för Bambi :-) Det hanns med lite shopping, ett par goda middagar och självklart delfinalen i melodifestivalen.

På fredagen hastade jag från ett möte med länets moderata kommunal- och landstingsråd för att hinna med flighten till Norrland. I farten glömde jag min kära mobiltelefon hemma. Märkligt hur naken man känner sig utan den lilla rackaren i fickan. Dessutom lyckades jag inte få min laptop uppkopplad under hela helgen. Fasa för en kommunikationsnörd!

När jag nu åter är hemma i Solna (med mobil och uppkoppling) kan jag konstatera att det är ganska vilsamt i radioskuggan. Det är nog nyttigt att inte vara anträffbar någon gång ibland. Bara det inte händer för ofta.

Vi hälsar Inspira välkommen till Solna

image10På tisdagkvällen var det dags för barn- och utbildningsnämnden att sammanträda. Denna gång hade vi mötet på Solna Gymnasium. Vi försöker att ha våra sammanträden på olika skolor och förskolor. På så sätt får nämnden insyn i de verksamheter man har ansvar för. Chefen får innan mötet berätta om verksamheten. Denna nämnd hade vi 23 punkter på dagordningen, vilket är något fler än vanligt.

Det största ärendet var att fastställa kvalitets- och årsredovisningen för 2007. Ärendet består av en gedigen genomgång av hur vi lyckats med verksamheten utifrån målen och hur den ekonomiska situationen ser ut. Dokumentet ger många viktiga ingångsvärden för vårt arbete framåt.

Ett riktigt roligt ärende var att vi gav Inspira förskolor & skolor tillstånd att bedriva enskild förskola i Solna. Företaget driver sedan tidigare förskolor i Sollentuna, Nacka och Tyresö. Förskolan i Solna kommer att förläggas till Sunnanpaviljongen på Hagalundsgatan. Därmed bereder vi plats för ytterligare 40 barn.


Solnas barnomsorg växer i rekordfart

PRESSMEDDELANDE
Henrik Kelfve (m)
Skolkommunalråd i Solna



Under de senaste sex åren har antalet barn i Solnas barnomsorg ökat med 35 procent. Samtidigt har befolkningen som helhet ökat med cirka tio procent. Detta ställer höga krav på stadens utbud av förskolor och familjedaghem. De senaste 3,5 åren har 620 nya platser skapats. Trots att Solnas små barn växer explosionsartat till antalet finns det ingen kö till barnomsorgen.

- I Solna är idag cirka 2800 barn inskrivna i barnomsorgen. Ökningen av antalet platser med 620 innebär därmed att vi expanderat barnomsorgen med 28,5 procent på 3,5 år. Det är en massiv satsning som ligger bakom att vi kan erbjuda alla Solnabarn omsorg, säger skolkommunalrådet, Henrik Kelfve (m).

- Trots den generella bristen på förskolärare har vi lyckats att rekrytera personal. Det vittnar om att Solna attraherar arbetskraft och att staden är en arbetsgivare som förskolärare upplever som intressant, avslutar Henrik Kelfve (m).

För mer information:
Henrik Kelfve, 070-3447170, www.kelfve.se (blogg)
Petter Lindfors, politisk sekreterare, 073-660 94 49

Bokslut 2007

Idag har Solna stads politiska ledning arbetat med bokslutet. Efter två år med överskott i barn- och utbildningsnämnden blev det röda siffror 2007. Det är aldrig roligt med underskott men det är extra störande denna gång. I samtliga uppföljningar under året har det prognostiserats överskott. Som mest 5,6 miljoner kronor. Så sent som den 31 oktober var prognosen ett överskott på 3,7 miljoner kronor. Så blev det inte. Istället fattas 1,8 miljoner kronor när böckerna stängs. Det är förvisso bara en negativ avvikelse på 0,2 procent av omsättningen. Likaså stör det mig.

Skälen till varför det varierar så är många och ofta komplicerade. Det finns dock ett par huvudskäl. Barn- och utbildningsnämndens ram (antalet kronor) bygger på barn- och elevprognoser. Det är en rimlig ordning att man gör en kvalicificerad bedömning som sedan utgör grunden för ramen. Dessvärre stämmer prognoserna sällan. Denna gång gissade man på fler barn och elever än vad det blev. Därför fick nämnden mer pengar. Då skulle man kunnna tro att allt var frid och fröjd.

Skolorna och förskolorna (resultatenheterna) går dessvärre med mer i underskott. Skälet är att man har för få elever. Totalt sett blir det därför ett litet minus. Mer än halva underskottet finns i Hagalunds skolområde. Det har vi vetat om i flera år. Beslut om att stänga Hagalundsskolan fattades redan under förra året. Det som är oroande är att ett antal andra skolor också redovisar underskott. Hagalundseleverna kommer bidra till en starkare ekonomi på de skolor som tar emot dem till hösten. Det är bra men inte tillräckligt.

Solna har jämförelsevis mycket höga kostnader för grundskolan. Det är en medveten politisk satsning. Trots de goda resurserna får ett antal skolor inte plus och minus att gå ihop. Självfallet kan det finnas speciella orsaker till att saker blir dyrare än förväntat. Resurserna till en skola baseras på antalet elever. Eftersom skolan inte vet exakt hur många elever man har förrän när terminen startat på hösten blir det svårt att anpassa organisationen. Generellt sätt är det dock oacceptabelt att inte hålla budgeten. Det krävs mer flexibilitet och betydligt mer handlingskraft framöver.

Större valfrihet i gymnasievalet

image720 kommuner i Stockholms län har tecknat avtal om samverkan för kommunala gymnasieskolor. Avtalet ska ge ett brett utbud av program och ett mottagande på lika villkor. Ett stort steg har tagits i arbetet att skapa en gemensam gymnasieregion genom att de flesta av länets 26 kommuner nu tecknat samverkansavtal.

Det har varit en lång resa att nå hit. Avtalet innebär ett stort kliv framåt för en allt större valfrihet. Genom regional samverkan anpassas den kommunala servicen till elevernas behov. Varje enskild kommun är för liten för att erbjuda en heltäckande gymnasieskola. Därför river vi de hinder som kommungränserna utgjort.

Samverkansavtalet innebär att alla elever från kommunerna blir mottagna som sökande i första hand, det vill säga söker på lika villkor med eleverna från den kommun där det sökta programmet finns. Detta gäller även om det sökta programmet finns i hemkommunen. Avtalet gäller alla program och inriktningar som finns i avtalskommunernas gymnasieskolor. Enda undantagen är Natur- och Samhällsvetenskapsprogrammen i Stockholms stad.

Det finns nu två samverkansavtal i Stockholms län. Ett där 20 kommuner ingår och ett som 6 kommuner på Södertörn har tecknat. I min roll som ordförande i Kommunförbundet Stockholms Läns (KSL) utbildningsberedning kommer jag att fortsätta arbetet mot en gemensam gymnsieregion. En region där alla kommuner är med och som omfattar alla 17 nationella program.

Redan i höstas startade det nya gemensamma intagningskansliet som samordnar intagningen.

Byggymnasium startar i Solna

Nu är jag åter i Solna efter resan till Istanbul. Kom hem vid midnatt så det blev inte så många timmars sömn innan det var dags att ta tag i sysslorna i stadshuset. Fredagens huvudnummer var en lunch med representanter för Peab, som sökt och fått tillstånd att starta gymnasium i Solna. Peabskolan syftar till att ge en gedigen yrkesutbildning med både byggämnen och kärnämnen. Med tanke på alla storslagna byggplaner vi har i Solna är detta helt rätt tänkt. Det kommer att behövas många duktiga byggnadsarbetare inom kort.

PeabskolanNågra representanter för barn- och utbildningsförvaltningen, Solna Gymnasium och jag träffade skolchefen på Peabskolan och Peabs ansvariga för strategisk personalförsörjning. Eftersom Skolverket redan givit tillstånd återstår det bara bara några praktiska saker att lösa för att skolan ska komma igång till hösten. Tanken är att Solna Gymnasium och Peabskolan ska samarbeta.


16 miljoner människor

Istanbul 2
Nu är jag på plats i Istanbul. Vilken fantastisk stad! 16 miljoner människor på ett och samma ställe. Bilden har jag tagit från mitt hotellrum. Det du ser är en bråkdel av innerstaden. Kvällen igår gick åt till att äta en genuin turkisk middag med representanter för AK partiet. Det är slående hur mycket framtidsoptimism här finns. Tillväxten är enorm. Viljan att bli en del av den europeiska unionen är stark. Till min glädje verkar det även finnas stor insikt om att landet har en hel del hemläxa att göra. Det jag tänker på är naturligtvis de mänskliga rättigheterna.

Den stora frågan just nu är huruvida man får använda huvudduk eller inte. Paradoxalt nog får inte statstjänstemän och ett antal andra i samhället bära huvudduk i detta religiösa land. AK-partiet driver frågan att det ska vara upp till var och en huruvida man vill ha huvudbonad. Ganska självklart kan man tycka - men inte här.

Istanbul nästa

image4Söndagen har gått åt till att förbereda seminarier och packa. Imorgon bär det av till Turkiet. Moderaterna har en stiftelse vars namn är Jarl Hjalmarson Stiftelsen. Dess syfte är att stödja utveckling, europeiskt samarbete och integration.  Sedan Jarl Hjalmarson Stiftelsen grundades 1994 har samarbeten skett i ett 30-tal länder. Utgångspunkten är frihet, demokrati och marknadsekonomi.
image3
Själv har jag tidigare haft förmånen att resa till Kroatien, Bosnien, Lettland och Ryssland. Denna gång arrangeras ett 3-dagars seminarium med AK-partiets ungdomsförbund. Arrangemanget kommer gå av stapeln i Istanbul. Där har jag inte varit förut. Det ska bli mycket spännande! Mina två seminariepass kommer handla om hur man arbetar fram ett partiprogram, hur man bildar en stabil majoritet och hur man kommunicerar budskap.

Förhoppningsvis kommer jag kunna uppdatera bloggen under min resa. Annars återkommer jag på fredag.

Dimman lättar

I begynnelsen var människan fri. Fri att göra sina livsval och ta fullt ansvar för sitt handlande. Fri att njuta frukterna av hennes strävanden. Dessvärre fanns det då, som nu, människor som kränkte andras liv, frihet och egendom. Därför slöt sig människor samman för att skydda varandras grundläggande rättigheter. Detta var en praktisk lösning som alla uppskattade. De samhällen där människans frihet respekterades utveklades snabbt. Välståndet växte vilket gynnade alla.

Dessvärre fanns det då, som nu, samhällen där friheten bekämpades. Den som tänkte fritt, var annorlunda eller ifrågasatte den rådande ordningen förföljdes, torterades och mördades. I dessa samhällen räckte välståndet nätt och jämt till tyrannernas lyx och deras militära arme. En sådan behövdes för att behålla järngreppet om folket. Människorna svalt, blev sjuka och led. Någon utbildning till barnen fanns inte. Dels för att generalerna redan satt sprätt på allt välstånd, dels för att obildade människor är lättare att styra.

I den fria delen av världen insåg man hur smart det var att bilda en stat som värnade rätten till liv, frihet och egendom. Staten var förvisso inte gratis. Människornas rätt till egendom kränktes en smula genom att man uppfann skatten. Denna paradox var något man kunde acceptera eftersom fördelarna upplevdes som stora. Alla förstod vad skatten användes till. Nu kunde alla leva fria och oberoende liv. Fast kanske inte riktigt ändå.

För att kunna ta det ansvar som friheten är beroende av behövs kunskaper och färdigheter. I grunden är det naturligtvis föräldrarnas ansvar att barnen får en utbildning. Alla hade dock inte möjlighet att sätta sina barn i skolbänken. Därför enades människorna om att alla barn inte bara skulle ha rätt att gå i skolan, det blev dessutom en skyldighet. Staten växte en smula, vilket alla tyckte var ett lågt pris att betala.

Välståndet växte ytterligare och människorna hade framtidstro. Nästan alla levde goda liv, men inte riktigt alla. Det fanns några som inte klarade av att ta ansvar för sig själva. Oftast fanns det en familj eller andra som stöttade, men en och annan gick det inte så bra för. Det hände självklar också att en och annan blev sjuk. Därför bestämde sig människorna för att hjälpa till. Staten växte ytterligare en smula. Det var dock en god idé att ge hjälp, tillfälligt eller under en längre period, till de som behövde stöd.

Människorna hade fram till nu fattat ett antal kloka beslut. Ur kaos föddes kreativitet. Ingen behövde längre oroa sig för svält, fattigdom och förtryck. Alla hade möjlighet att med egna ansträngingar bli framgångsrika.

Här tar historien en vändning. När människorna inte behövde bekymra sig för det mest grundläggande växte snabbt ett mörkt moln fram i deras sinnen. Som ett elakt virus spred sig avundsjuka, missunsamhet och misstänksamhet. Att skapa, ta risker, knoga och lära blev plötsligt påtagligt arbetsamt. Om man bara kunde hitta på ett sätt att få lika fint hus som grannen utan att behöva kämpa. Så var folkhemmet uppfunnet. Ordet rättvisa hade fram till dess stått för att få det man förtjänar. Nu fick ordet en ny innebörd. Ingen ska ha mer än någon annan. Om någon har mindre beror det inte på henne själv. Det beror på alla andra.

En oändlig ström av beslut fattades som alla gick ut på att ta från de rika (de elaka) för att ge till de fattiga (de goda). Någon tanke på de verkliga skälen till varför de rika var just rika ägnade man sig inte åt. Istället hittade man på att de rika var rika för att de varit stygga mot de fattiga. Att det i princip inte fanns någon som var fattig, eller åtminståne inte behövde vara det, tänkte man inte på.

Samtidigt som detta pågick satt några höga beslutsfattare och skissade på hur man bättre skulle kunna skydda människorna från deras egen dumhet. Att de flesta var dumma var det lätt att inse. Ta till exempel alla de föräldrar som i sin enfald trodde att de var bättre lämpade att uppfostra sina barn än statens auktoriserade institutioner. Eller de som hävdade att de ville vårdas på ett sjukhus som inte drevs av staten. Hur ska man då ha kontroll på rättvisan?

Under nästan ett halv sekel sjönk människorna djupare och djupare in i en dvala. Allt färre bidrog till välståndet, medan allt fler ansåg sig behöva leva på andras bekostnad. Maktlösheten och likgiltigheten växte. Tiden då människorna satte en ära i att göra rätt för sig och ta hand om sin nästa var sedan länge förbi. Staten hade blivit en jättekoloss som krävde att människorna fick avstå mer än halva sin lön. Vad alla pengarna gick till var det få som visste. Tecken på att samhället och värderingarna var i fritt fall lyckades ibland lysa igenom dimman, men ingen brydde sig. Beslutsfattarna lyckades övertyga de få som ifrågasatte dem om att det fortfarande fanns rika som bar skulden. Att det inte fanns några rika kvar visste få.

Det var då något hände. En frisk vind svepte över landet och skingrade dimman. Om inte helt så åtminstone tillräckligt för att få människorna att lyfta blicken. Plötsligt fanns hopp igen. En stark frihetsrörelse fick luft under vingarna. Tusentals människor slog näven i bordet och skrek ut att "nu får det vara nog!". Jag är stolt att vara en av dem!

Så är även jag en bloggare


Vem är då jag? Henrik Kelfve heter jag och är 35 år. Det främsta skälet till att jag startat denna blogg är att jag fått det ärofyllda förtroendet att representera moderaterna som skolkommunalråd i Solna stad. Min uppfattning av vad det innebär att vara förtroendevald bygger på två delar.

För det första ska man utveckla och genomföra politiska idéer. För det andra ska man föra en ständig dialog med de vars förtroende man fått till låns. Båda delarna är lika viktiga och förutsätter varandra. Får man inte inspiration och feedback från andra, stannar utvecklingen av politiken. Saknar politiken verklighetsförankring förtjänar man inte heller förtroende.

Jag hoppas att denna blogg kommer att ge dig intressanta infallsvinklar. Vidare hoppas jag att du som läser vill bidra med dina tankar och idéer. Bloggen kommer främst att beröra skolpolitik och Solna. Som politiskt intresserad kommer självklart en hel del annat att dyka upp. Inom andra politiska områden såväl som olika personliga reflektioner på tillvaron.

RSS 2.0