Solna Gymnasium 60 år

I år blir Solna Gymnasium 60 år. Det firades i fredags kväll med en jubileumsmiddag i skolan. Under kvällen hölls ett antal anföranden och presenter delades ut. Här kan du läsa det anförande jag höll från barn- och utbildningsnämnden. Vår present var ett träd som symboliserar kunskapens träd.

Solna gymnasium,

I 60 år har du kämpat för att ge elever kunskaper och färdigheter. I 60 år har du erbjudit unga människor nödvändiga redskap så att de av egen kraft kan skapa ett gott liv.

Du har varit med om glansdagar då skolan var erkänd som en institution som stod för tydliga värderingar och kunskap. Du har också upplevt en tid av vikande elevunderlag, bekymmer och kris. Men det är i svåra tider de stora, trygga och visionära träder fram. Detta är du ett levande exempel på.

De senaste åren har utvecklingen varit fantastisk. Idag är glansdagarna åter här. Det finns all anledning att vara stolt över dig och det du står för. Erfarenheten av resan är att allt är möjligt om bara modet och viljan finns.

Solna gymnasium, du är en byggnad som blir allt vackrare med åren. Men framför allt är du de människor som dagligen vårdar dig. Elever, lärare och inte minst rektorn som sköter om dig som du vore hennes eget barn. Utan alla dessa människor vore du bara glas och betong. Det är dessa eldsjälar som ger dig liv och utstrålning.

Ta vara på erfarenheterna från dina första 60 år. Glöm inte att kunskap är det fundament du vilar på.  För att hjälpa dig att minnas detta vill barn- och utbildningsnämnden överlämna en gåva.

Låt detta, kunskapens träd, stå här som symbol för ditt syfte. Att fortsätta att bidra till unga människors ljusnande framtid.


Invigning av Peabskolan

I fredags invigdes officiellt Peabskolan i Solna. Gymnasieskolan har idag av 26 elever, men fullt utbyggd ska den ha närmare 100. Det vita huset, som tidigare var en del av Hagalundskolan, är omgjort till ett modernt byggymnasium. Bland annat har två våningsplan blivit en stor bygghall.

Byggbranschen behöver duktiga medarbetare. Det gäller inte minst i Solna eftersom Peab har några gigantiska projekt på gång här. Exempel på detta är de nya stadsdelarna Ulriksdal och Arenastaden. Det kommer att behövas många duktiga byggnadsarbetare till dessa intressanta projekt. Vem vet bättre vilken kompetens som krävs än byggbranschen själv?

Peabskolan erbjuder även PRIV - programinriktat Individuellt program. Denna del av skolan är speciellt inriktad mot elever som saknar något av grundskolans basämnen men som har ett gediget intresse av och talang för byggande.

I mitt tal i samband med invigningen framförde jag att Solnas stora framgångar till stor del bygger på våra partnerskap. Peabs samarbete med Solna Gymnasium och Solna stad berikar vår stad mycket. Skolchefen fick ett Solnastandar i gåva så att hon inte glömmer vilken god samarbetspartner vi är. Skolans rektor fick en samling böcker till skolans bibliotek som alla handlar om Solna.


Solna Gymnasium till semifinal i Skol-SM

Solna Gymnasiums pojklag spelade i veckan kvartsfinal mot Växjö i Skol-SM. Växjös lag håller hög nivå med spelare ifrån Öster. Det räckte dock inte för att slå Solna Gymnasium i AIK:s matchställ. Solnapojkarna förde matchen men kunde inte utnyttja sitt spelövertag. Vid full tid stod det fortfarande 0-0.

I förlängningen lyckades Solnas David Gustafsson göra 1-0 redan efter 4 minuter, vilket blev slutresultatet. Därmed går Solna Gymnasium vidare till semifinal. Det är ännu inte klart vem som då kommer stå för motståndet.

Stort grattis till skolan och de talangfulla killarna i synnerhet. Det var spännande och kul att följa matchen i den värmande höstsolen.


Solnas rektorer till Bryssel

I slutet av förra veckan åkte Solnas rektorer, kommundirektören, förvaltningschefen och undertecknad till Bryssel. Syftet var att planera ett omfattande utvecklingsprogram tillsammans med Stockholmsregionens Europakontor. Det är avgörande för skolornas utveckling att rektorerna har förutsättningar att vara pedagogiska ledare. När vi granskat vår verksamhet ser vi att dessa förutsättningar inte varit tillräckliga. Därför vidtar vi ett antal åtgärder.

Barn- och utbildningsnämnden har redan fattat beslut om att ändra organisationen så att rektorerna bättre kan fokusera på skolan. Dagens organisation där grundskola och förskola ligger under samma hatt delas. Skolan får en rektor och förskolan får en förskolechef.

Eftersom vi infört valfrihet uppstår en naturlig konkurrens mellan skolorna. Denna har dessvärre inneburit att de kommunala skolorna, allt för mycket, har distanserat sig från varandra. Nu har vi tydliggjort att konkurrens är bra men att de kommunala skolorna ingår i samma koncern. Då arbetar man tillsammans.

Rektorerna för de kommunala skolorna arbetar nu på ett utvecklingsprogram där de själva lyfter ett antal frågor. Dessa lär jag återkomma till i ett senare inlägg. Det viktiga är att arbetet sker underifrån, utifrån rektorernas perspektiv. Resan till Bryssel är ytterligare en del av utvecklingsarbetet.

Under två intensiva dagar besökte vi Kommissionen, Svenska Representationen, Eurydice och en belgisk grundskola. Därutöver sammanträdde vi och planerade ett program där rektorerna ska få ta del av framgångsrika skolors arbetsätt runt om i Europa.

Skriftliga omdömen

Regeringen har bestämt att skriftliga omdömen ska vara obligatoriska från första klass från och med höstterminen. Det är ingen dramatisk reform för Solna eftersom vi införde den rätten för flera år sedan. Skillnaden är att alla elever nu ska få omdömen. Vi har tidigare erbjudit det till de föräldrar och elever som efterfrågat det. Dagens Nyheter skrev nyligen om detta med vinklingen att det kommer se olika ut i kommunerna.

Journalisten undrade om jag, i egenskap av ordförande i KSL:s utbildningsberedning, ansåg att det är ett problem att det kommer se olika ut. Mitt svar är att det naturligtvis är bättre om det samordnas men att det viktiga nu är att alla elever och föräldrar får tydligare information om elevernas prestationer och behov. Vidare undrade han om jag är beredd att driva frågan om samordning inom KSL. Det är inget jag utesluter i framtiden men just nu är KSL:s viktigaste fokus att få till gymnasiesamordningen och att man förbättrar kvalitetsgranskningen av skolorna i regionen.

Vidare resonerade jag med journalisten om att de individuella utvecklingsplanerna blivit ett allt viktigare instrument för att utvärdera resultaten. Betyg, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska komplettera varandra. Kommunikationen mellan skola, elev och hem ska bli så bra som möjligt så att elever får tydliga förväntningar på sig och en snabb återkoppling på prestationerna.

DN-artikeln var helt okej men mina uttalanden blev, som det brukar bli i media, något ryckta ur sitt sammanhang.

Flexibelt sportlov i Solna

På barn- och utbildningsnämndens sammanträde beslutades att Solnas kommunala skolor ska ha 178 skoldagar läsåret 2009/2010. Enligt grundskole- respektive gymnasieförordningen ska nämnden fastställa detta. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Beslutet reglerar också när loven ska vara.

I Solna har vi infört flexibelt sportlov i grundskolan. Det innebär att eleven kan vara ledig en vecka mellan vecka nio och tolv. Det huvudsakliga skälet är att olika kommuner har olika lovveckor. Har man barn i skolor i mer än en kommun, vilket inte är ovanligt, kan familjens planering av gemensamma aktiviteter omöjliggöras.

Vänsterpartiet yrkade avslag på det flexibla sportlovet. De anser inte att det är bra med, vad de kallar, "lyxverksamhet". Det är inte så förvånande eftersom de även är starka motståndare till valfriheten. I deras värld är det alltid politiker som vet bäst.

Solna står stadigt i stormen (Budget 2009)

Den ekonomiska utvecklingen i världen är bekymmersam. Det råder det inget tvivel om. Detta påverkar även vårt avlånga land. Efter den djupa krisen i början av 90-talet har vi dock genomfört ett antal nödvändiga reformer. Vi fick den hårda vägen lära oss att man måste ha långsiktiga ekonomiska system. Krisen sätter avtryck i Sverige men vi lär komma lindrigare undan än många andra länder.

I Solna har vi under många år fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Alla lån är sedan länge avbetalade och vi har avsatt medel för att kunna möta svårare tider. Nu, när stadens intäkter viker, har vi ändå möjlighet att göra offensiva satsningar. Inte lika omfattande som vi önskat och den planerade skattesänkningen får vänta.

Barn- och utbildningsnämnden får, utöver den allmänna uppräkningen, över tio miljoner kronor extra. Därmed är förutsättningarna att fortsätta utvecklingen av skolan och barnomsorgen de allra bästa. Redan i årets budget investerade vi 47 miljoner kronor på upprustning av Solnas skolor och förskolor. Den satsningen förstärks nu med ytterligare 20 miljoner kronor.

Denna historiska satsning gör att vi väsentligt förbättrar standarden på lokalerna. I budgettexten understryker vi att investeringarna ska leda till såväl ekonomiskt som miljömässigt effektivare lokaler. Genom att ha bättre isolering minskar el och värmeförbrukningen. Den ekonomiska vinsten av detta stannar i verksamheten.

I budgeten satsar vi även på lärare och rektorer. Solna deltar fullt ut i regeringens "Lärarlyft", lärarlönerna förstärks med 6,3 miljoner kronor, årets lärare ska utses på varje skola, en lärarakademi ska instiftas och rektorerna ska genomgå ett omfattande utvecklingsprogram. Satsningen på att utbilda barnskötare till förskollärare som påbörjades i år fortsätter.

* Läs hela majoritetens budget eller pressmeddelandet.


Jämförelseprojekt ska ge bättre kvalitet


Solna stad tog häromdagen emot ett antal politiker och tjänstemän från kommuner kring landets tre storstäder. Anledningen är att vi ingår i ett projekt med syftet at hitta nya metoder att jämföra hur väl vi sköter kommunen. Bakom jämförelseprojektet står Sveriges Kommuner och Landsting.

Projektet bygger på att deltagande kommuner arbetar tillsammans i nätverk. Effektiva arbetssätt ska tas fram för jämförelser av kostnader och kvalitativa resultat som leder till praktiska förbättringar. Den stora utmaningen är att ge medborgarna mer valuta för skatten. Klart är att det inte finns ett direkt samband mellan höga kostnader och kvalitet.

Nya mått på kvalitativa resultat tas fram och prövas i de 20 olika nätverken. Måtten kommer att integreras i kommunernas styrning och ledning och bli en naturlig del av resultatstyrningen. På sikt ska flera av dessa resultatmått även att utvecklas till nationella kvalitetsindikatorer.

Närmare 200 kommuner är delaktiga i arbetet. I Solnas nätverk som fått det passande namnet "Framgångsrik tillväxt" ingår Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Lomma, Täby, Sollentuna, Solna, Vellinge och Svedala. Senaste mötet avhölls i regissörsvillan i Filmstaden. Deltagarna fick naturligtvis en rejäl dos kunskap om Solna med sig hem.


Fler förskoleplatser i Råsunda

I tidigare inlägg har jag beskrivit hur antalet små barn i Solna ökar dramatiskt. Det är självklart väldigt roligt. Samtidigt är det en stor utmaning för oss som planerar barnomsorgens omfattning. Speciellt komplicerat har det varit i Råsunda. Där finns det inte några obebyggda tomter som väntar på en ny förskola. Lösningen är istället att utöka omfattningen på befintliga förskolor.

Häromdagen hade jag den stora äran att få inviga utbyggnaden av den populära förskolan Näckrosen på Råsundavägen. Samtidigt invigdes Solnas enda Ur & Skurverksamhet som nu har fått egna lokaler i Näckrosen.

De senaste fyra åren har vi skapat 660 nya barnomsorgsplatser i Solna. Det är en utökning med nästan 30 procent. Den höga takten kommer hålla i sig även framöver eftersom det byggs flera nya bostadsområden.

Interpellation angående tillfällig föräldrapenning

Till kommunfummäktiges sammanträde den 29 september fick jag en interpellation från Johanna Graf (s).


Interpellationen utgår från regeringens reform att föräldrar som är hemma på grund av sjukt barn hädanefter måste få ett intyg om barnets frånvaro. Detta är ett sätt att motverka fusk och att systemet missbrukas. Interpellanten ställde förljande frågor till mig som ordförande i barn- och utbildningsnämnden:

1.      Hur mycket resurser måste tillföras för att inte de nya arbetsuppgifterna som åläggs skolor och förskolor med flera ska inverka negativt på verksamheten?


2.      Kommer majoriteten att skjuta till mer resurser så att de nya arbetsuppgifterna inte inverkar negativt på den pedagogiska verksamheten?



Svar

Interpellanten ger uttryck för att hon delar den borgerliga inställningen till hur man ska förhålla sig till fusk och missbruk av offentlig service. Det är mycket bra. Mindre bra är den skepsis som hon uttrycker när vi går från ord till handling.


För att få tillfällig föräldrapenning vid vård av barn måste man, från den 1 juli 2008, lämna in ett intyg om barns frånvaro. Rent praktiskt innebär det att när föräldern begär ersättning från Försäkringskassan skickas automatiskt en blankett. Denna tar man med till skolan eller förskolan för underskrift.


Att den personal som har ansvar för barnen också är de som intygar deras frånvaro är fullt logiskt. För personalen innebär den nya reformen att de skriver under ett papper som föräldrarna har med sig. Barnens närvaro finns väl dokumenterad.


Svar på fråga 1
Förvaltningen har frågat ansvarig personal för ett par skolor och nästan alla förskoleområden om de ser intygen som en betungande arbetsuppgift. Det anser ingen att det är.


Svar på fråga 2
Nej. Arbetsuppgifterna påverkar inte verksamheten negativt.


Solna – ett moderat föredöme


I helgen var jag inbjuden att tala på ett stort arrangemang i Eskilstuna. Konferensen anordnades av de moderata länsförbunden i Uppsala, Värmland, Södermanland, Örebro, Gävleborg, Dalarna och Västmanland. Varför bjuder man då in ett kommunalråd från Solna? Anledningen är att vi lyckats väl med vårt arbete - såväl med moderaterna som förening som med styret av Solna.


Det är intressant att reflektera över varför det går så bra för Solna och moderaterna. Det handlar i grunden om ett gott ledarskap. Vi har vinnlagt oss om att formulera och kommunicera tydliga mål. Ett exempel på detta är vårt regeringsprogram för Solna. Det kan inte råda några tvivel om vad vi vill uppnå och vad vi prioriterar.


Solna är inte en typisk moderat kommun. Exempel på detta är att vi bara har tre procent villor. Hälften av bostäderna är hyresrätter. Moderaterna fick 45,3 procent av rösterna i förra valet. Något rätt måste vi ha gjort. Vi har 7,5 procentenheter större stöd i kommunalvalet jämfört med riksdagsvalet. Detta trots Reinfeldteffekten i förra valet. Slutsatsen är att lokalt arbete spelar stor roll.


Mitt anförande handlade i huvudsak om vårt lokala arbete utifrån fyra områden - politik, kampanj, utbildning och rekrytering. Vad jag sa? Det får du veta om du blir medlem i moderaterna och hjälper oss att vinna nästa val.
 

Varannan medborgare en häst?

I fredags var det åter dags för kommunalrådsgrupp. Det innebär att alla moderata kommunalråd i länet träffas för att dryfta gemensamma frågor. Denna gång träffades vi i Vallentuna. Under dagen fick se ett toppmodernt badhus. Det intressanta är att badhuset ägs och drivs helt privat. Kommunen har ett avtal som innebär att man långsiktigt köper tid åt barn och ungdomar. Föredömligt!

Vallentuna är en stor kommun till ytan sett. Dubbelt så stor som Stockholm med knappt 30 000 invånare. En trevlig kommun för dem som söker lite lantligare miljö eller för dem som vill köpa hus utan att gå i personlig konkurs. Någon berättade att varannan medborgare i Vallentuna är en häst. Detta är dock inte bekräftade uppgifter :-)


Vänstern vill stoppa utvecklingen av Solna

Vänsterpartiet driver en kampanj under namnet "Rädda Råstasjön". Namnet antyder att sjön behöver räddas. Jag undrar från vad. I deras kampanjmaterial står det att "Solna stad anser att planläggning tillsammans med strandskydd utgör ett tillräckligt starkt skydd för att bevara Råstasjöns naturvärden". Det stämmer. Råstasjön är skyddad genom att den folkvalda majoriteten avgör framtiden. Inom majoriteten värderar vi Råstasjön med omgivning högt.

Vänsterpartiet nöjer sig inte med det. De vill att sjön och ett område med minst 100 meter strandskydd görs till naturreservat. Det innebär att vi låser oss från all utveckling. Vänstern anser tydligen att sjöns värden ska nyttjas av kanadagäss och inte av människor. De ser utbyggnaden av arenaområdet och det ökande antalet människor som ett problem som ska stävjas.

Min uppfattning är att fler människor kring Råstasjön är något positivt. Med fler människor följer möjligheter att utveckla området med saker som människor tycker om. Det kan handla om lekplatser, motionsspår, belysning osv. Vågar man föreslå en liten restaurang? En uppskattad sådan finns exempelvis vid Lötsjön i Sundbyberg.

Bilden: Gröna stugan vid Lötsjön i Sundbyberg.


Besök på förskolorna Taurus och Tellus

Häromdagen besökte förvaltningschefen och jag förskolorna Taurus och Tellus i Bergshamra. Båda dessa förskolor arbetar med Reggio Emilia-pedagogik och de sticker ut genom att ha stora barngrupper. Jag har länge talat om att personaltätheten är ett viktigare mått än barngruppernas storlek. Taurus och Tellus är goda exempel på detta.


Inne på förskolorna är det ordning och reda. Detta var extra tydligt i ateljén på Taurus där pysselmaterialet ligger prydligt upplagt. Barnen får lära sig att hålla ordning. Arbetslagsledaren Susanna Sollander gav oss en intressant och bra presentation av verksamheten.

På Tellus går 100 barn i tre grupper - alltså 33 barn i varje grupp. Arbetet är flexibelt vilket innebär att man oftast genomför pedagogiska moment i grupper om sex barn. Arbetslagsledaren Elisabeth Bonfant är tydlig med att man organiserar verksamheten efter barnens behov - inte de vuxnas.


Lokalerna anpassas i första hand till den pedagogiska verksamheten. Elisabeth uttryckte det med orden: "man äter där det finns ett bord och man sover där det finns ett golv". Vanligtvis gör man tvärtom. Först bestämmer man var man sover och äter - därefter ser man vad som återstår för den pedagogiska verksamheten. Förskolan Tellus utgångspunkt som gör att man kan arbeta mycket flexibelt med ytorna.


Tack Susanna och Elisabeth för en inspirerande eftermiddag. Ni gör ett fantastiskt jobb!

Bilderna: Susanne på Taurus visar ateljén. Elisabeth på Tellus berättar om Reggio Emilia. Biträdande rektor Catharina Arvidsson har anledning att vara stolt över verksamheten.


Höjt grundavdrag hyllas av facket

Regeringen har under sina två första år fokuserat hårt på att sänka skatten för de som arbetar, med särskilt fokus på låg- och medelinkomsttagare. Den som har fördelen att bo i Solna kan därför räkna hem skattesänkningar på statlig, landsting- och kommunal nivå. Sammantaget blir det en rejäl slant som medborgarna får behålla. Det har definitivt blivit mer lönsamt att arbeta.

I senaste numret av TCO-tidningen hyllar TCO:s ordförande Sture Nordh höjningen av grundavdraget som genomförs till årsskiftet. Ändringen av grundavdraget innebär att brytpunkten för att betala statlig skatt höjs från 28 400 kronor till 31 700 kronor. Nordhs kommentar är: "Nu kan fler av våra medlemmar ta ett karriärsteg utan att genast drabbas av högre skatt".

Saco:s ordförande Anna Ekström instämmer och säger att det är "Jättebra att färre ska betala statlig inkomstskatt". Hon påpekar dock att det inte räcker: "Det är viktigt att avskaffa värnskatten". Även LO ställer upp bakom skattesänkningen. Chefekonom Dan Andersson påtalar dock att reformen utgår från individernas löneutfall och inte behov (?).

Debatten i Sverige har förändrats radikalt på några få år. Allt fler anser att sänkta skatter är viktigt för människors möjlighet att få vardagen att gå ihop. Sänkta skatter leder till att fler arbetar vilket är receptet för ökat välstånd. Huvudrubriken i TCO-tidningen "167 000 slipper statlig skatt" bekräftar att vi är på rätt väg.


Kampanj i Solna centrum

Att fatta kloka politiska beslut är det ena av två huvuduppdrag man har som förtroendevald. Det andra är att föra en dialog med de vars förtroende man fått och/eller söker. Denna blogg är ett sätt att kommunicera politik och söka dialog. Ett annat sätt är att ställa sig på en publik plats med ett budskap. Det gjorde jag i lördags i Solna centrum.

Vi befinner oss nu mitt emellan två val. Kampanjen som pågår går därför under temat "Halvtid". Den första halvleken är över och det är tid att reflektera över vad vi åstadkommit så här långt. Stämmer det överens med vad vi lovade solnaborna 2006? I huvudsak går det som vi tänkt oss. Självklart finns det alltid frågor där vi behöver dra upp tempot.


Fler utnyttjar valfriheten

I min roll som ordförande i Kommunförbundet i Stockholms läns utbildningsberedning driver jag att valfriheten ska vara total för regionens gymnasieelever. Skälen till detta är flera. För det första anser jag och borgerliga politiker att människor ska få bestämma mer själv. Att gymnasieelever ska få välja skola är för oss en självklarhet. För det andra blir utbudet större om alla kommuner river gränserna. Det blir då även lättare att få ekonomi i smalare och specialiserade inriktningar. Mångfalden blir större.

Inför detta läsår lyckades vi ta ett stort steg mot visionen - alla kommuner, alla gymnasieprogram. Sex kommuner på Södertörn skapade ett eget avtal eftersom Stockholm stad ville undanta samhäll och natur. Ytterligare några undantag finns i dagens system. Majoriteten i Stockholm stad har kritiserats hårt för att de inte gått med hela vägen. Det är dock viktigt att komma ihåg att årets samverkansavtal är nytt. Det är bättre att glädjas över att vi har full valfrihet inom 15 av de nationella programmen.

Nu pågår diskussionerna för fullt inför nästa års samverkansavtal. Alla 25 länskommuner är eniga om ovan nämnda vision. Stockholm stad vidhåller önskemålet om undantag för samhälls- och naturprogrammen. Som det ser ut nu kommer de 25 kommunerna att teckna ett avtal om full valfrihet. Därefter får varje kommun teckna ett eget avtal med Stockholm stad. Jag hoppas att det leder till ett stort tryck på huvudstadens skolpolitiker.

Idag är det nästan dubbelt så många elever inom samhällsprogrammet som tar sig från Stockholm jämfört med de som tar sig till Stockholm. Det är resultatet av att Stockholm stads undantag bara gäller i en riktning. Även Stockholm stads elever söker i första hand till exempelvis Solna gymnasium. Så kommer det inte att bli nästa år. Valfriheten ska vara lika omfattande (eller begränsad) på båda hållen.

Konsekvensen av Stockholms undantag blir därmed att valfriheten begränsas. Dels för de elever i länskommunerna som vill studera i Stockholm, men även för de elever från Stockholm stad som vill gå i någon av alla de skolor som ligger i länet. Moderaterna och kristdemokraterna i Stockholm vill ta bort undantaget. Folkpartiet och socialdemokraterna vill behålla det.

Dagens Nyheter hade en intressant artikel om detta härom dagen.

RSS 2.0