Alla skolor kvalitetsgranskas i Solna

Inför kommunfummäktiges sammanträde den 15 december har jag fått en interpellation angående kommunens insynsrätt i fristående skolor.

1. Vilka slutsatser har staden dragit av Skolverkets inspektionsrapporter från de fristående skolorna i Solna?

2. Anser staden att det mot bakgrund av resultaten i Skolverkets inspektioner av de fristående skolorna i Solna finns anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande att inte utnyttja insynsrätten?


3. Tänker staden vidta några andra åtgärder för att snabbare bli uppmärksam på kvaliteten i Solnas fristående skolor?


Svar
Interpellanterna efterlyser mer insyn i de fristående skolorna. Jag delar åsikten att all verksamhet som skattefinansieras ska granskas. Resultaten ska vara tillgängliga för att kunna utvärderas. Främsta skälet är naturligtvis för att driva på utveckling och för att säkerställa en god kvalitet. Att resultaten ska synliggöras är även en viktig del av valfriheten.


Majoriteten i Solna har satt tydligt fokus på öppen och tydlig kvalitetsgranskning inom skolan. Tyvärr har resultatet av detta arbete inte ännu blivit konkreta reslutat. Skälet till detta är att det tekniska stödet tagit mer tid än vad vi önskat. Staden som helhet arbetar intensivt med att utveckla hemsidan och de tekniska verksamhetssystemen. Vad som ska granskas har nämnden fattat beslut om.


I den kvalitetsgranskning som snart finns på plats ska alla verksamheter, oavsett huvudman, ingå. Detta uppnås genom ett gott samarbete med såväl kommunala som fristående skolor. I det arbete för lika villkor mellan alla verksamheter, där kvalitetsgranskning varit en stor del, har företrädare för såväl kommunala som fristående skolor ingått.


Jag ser i dagsläget inget behov av att staden fattar beslut om en viss typ av granskning av de fristående skolorna. Dels för att vi inte stött på något motstånd, dels för att kvalitetsgranskningen är inne i en utvecklingsfas. Det kan vara direkt kontraproduktivt och begränsande att staden fastnar i en form.


Interpellationen ger en bild av att det inte finns någon insyn i de fristående verksamheterna. Det är direkt felaktig. För det första är Skolverket tillsynsmyndighet. Via skolorna själva eller via Skolverket samlar förvaltningen in uppgifter om bland annat måluppfyllelse och betyg från eleverna i de fristående skolorna. Det sker även ett antal granskningar av såväl de kommunala som de fristående skolorna på stadens initiativ.


LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands Bro, Sigtuna och Solna. Arbetet har bland annat som syfte att förbättra resultaten, att öka måluppfyllelsen vid de utvärderade enheterna, att enheterna får bättre underlag för sitt eget utvecklingsarbete och att enheterna får möjlighet att jämföra sig med andra för att hämta inspiration.


Utvärderingsgruppen återför resultatet till enhetens chef, som ansvarar för utvecklingsarbetet inom enheten. I samband med denna återkoppling sker också en avstämning av det skriftliga underlaget för den fortsatta dialogen med förvaltningsledning och politiker, rapporten lämnas till nämnd. Dessa granskningar innefattar alla fristående och kommunala skolverksamheter i Solna.


Samtliga enheter i kommunen, inklusive de fristående skolorna, granskas en gång vart sjätte år. Tillsammans med Skolverkets inspektioner innebär det att alla enheter i kommunen granskas två gånger under en sexårsperiod. Skolverket kommer även, efter förslag från den borgerliga regeringen, att fördubbla granskningarna. De kommer därmed att ske vart tredje år.


Alla skolor i Solna deltar i en attitydundersökning där elever och föräldrar i olika årskurser får svara på frågor. Detta redovisas i kvalitetsredovisningen samt i kvalitetsindikatorer på nätet från och med 2009. Från 2009 kommer kvalitetsindikatorer presenteras på nätet för alla skolor. Det pågår även långtgående diskussioner inom länets kommuner att genomföra gemensamma kundnöjdhetsundersökningar.


Förvaltningen begär in de fristående skolornas egna kvalitetsredovisningar. De fristående skolorna bjuds även regelbundet in till möte för avstämning av ekonomi och diskussion av gemensamma frågor. I detta sammanhang diskuteras även kvalitetsfrågor. Enskilda möten med representanter från fristående skolor förekommer också under året. Sådana möten kan exempelvis initieras av staden mot bakgrund av brister i kvalitet.


De fristående skolorna samarbetar med resursenheten kring barn i behov av särskilt stöd. Det ger staden insyn i elevers rätt till stöd på fristående skolor. Det sker även löpande undersökningar av de fristående skolornas ekonomi. På så sätt görs en bedömning av skolornas stabilitet.


Förvaltningen gör skolbesök i de fristående skolorna i Solna och därmed utnyttjar sin insynsrätt. Om det finns Solnaelever i de fristående skolorna i Solna försäkrar förvaltningen sig om elevens rättigheter till god utbildning. Detta är ett löpande arbete men görs även på förekommen anledning. Förvaltningen begär till exempel in dokument och är behjälpliga i att korrigera om fel upptäcks. Vid allvarliga brister görs en anmälan till Skolverket.


Svar på fråga 1
Det går inte att redovisa en samlad slutsats. Om interpellanten vill veta vad staden anser om en speciell skola får den frågan ställas i en ny interpellation. Staden arbetar enligt ovan. I de fall staden gör placeringar på specialskolor kan brister i kvalitet leda till att vi hittar andra vägar att tillgodose elevens behov. I övrigt har vi valfrihet.


Svar på fråga 2
Nej. Som framgår av svaret ovan har staden insyn. Det behövs inga extra beslut för det.


Svar på fråga 3
Svaret ingår i brödtexten.


Invigning av Peabskolan

I fredags invigdes officiellt Peabskolan i Solna. Gymnasieskolan har idag av 26 elever, men fullt utbyggd ska den ha närmare 100. Det vita huset, som tidigare var en del av Hagalundskolan, är omgjort till ett modernt byggymnasium. Bland annat har två våningsplan blivit en stor bygghall.

Byggbranschen behöver duktiga medarbetare. Det gäller inte minst i Solna eftersom Peab har några gigantiska projekt på gång här. Exempel på detta är de nya stadsdelarna Ulriksdal och Arenastaden. Det kommer att behövas många duktiga byggnadsarbetare till dessa intressanta projekt. Vem vet bättre vilken kompetens som krävs än byggbranschen själv?

Peabskolan erbjuder även PRIV - programinriktat Individuellt program. Denna del av skolan är speciellt inriktad mot elever som saknar något av grundskolans basämnen men som har ett gediget intresse av och talang för byggande.

I mitt tal i samband med invigningen framförde jag att Solnas stora framgångar till stor del bygger på våra partnerskap. Peabs samarbete med Solna Gymnasium och Solna stad berikar vår stad mycket. Skolchefen fick ett Solnastandar i gåva så att hon inte glömmer vilken god samarbetspartner vi är. Skolans rektor fick en samling böcker till skolans bibliotek som alla handlar om Solna.


Solnas rektorer till Bryssel

I slutet av förra veckan åkte Solnas rektorer, kommundirektören, förvaltningschefen och undertecknad till Bryssel. Syftet var att planera ett omfattande utvecklingsprogram tillsammans med Stockholmsregionens Europakontor. Det är avgörande för skolornas utveckling att rektorerna har förutsättningar att vara pedagogiska ledare. När vi granskat vår verksamhet ser vi att dessa förutsättningar inte varit tillräckliga. Därför vidtar vi ett antal åtgärder.

Barn- och utbildningsnämnden har redan fattat beslut om att ändra organisationen så att rektorerna bättre kan fokusera på skolan. Dagens organisation där grundskola och förskola ligger under samma hatt delas. Skolan får en rektor och förskolan får en förskolechef.

Eftersom vi infört valfrihet uppstår en naturlig konkurrens mellan skolorna. Denna har dessvärre inneburit att de kommunala skolorna, allt för mycket, har distanserat sig från varandra. Nu har vi tydliggjort att konkurrens är bra men att de kommunala skolorna ingår i samma koncern. Då arbetar man tillsammans.

Rektorerna för de kommunala skolorna arbetar nu på ett utvecklingsprogram där de själva lyfter ett antal frågor. Dessa lär jag återkomma till i ett senare inlägg. Det viktiga är att arbetet sker underifrån, utifrån rektorernas perspektiv. Resan till Bryssel är ytterligare en del av utvecklingsarbetet.

Under två intensiva dagar besökte vi Kommissionen, Svenska Representationen, Eurydice och en belgisk grundskola. Därutöver sammanträdde vi och planerade ett program där rektorerna ska få ta del av framgångsrika skolors arbetsätt runt om i Europa.

Skriftliga omdömen

Regeringen har bestämt att skriftliga omdömen ska vara obligatoriska från första klass från och med höstterminen. Det är ingen dramatisk reform för Solna eftersom vi införde den rätten för flera år sedan. Skillnaden är att alla elever nu ska få omdömen. Vi har tidigare erbjudit det till de föräldrar och elever som efterfrågat det. Dagens Nyheter skrev nyligen om detta med vinklingen att det kommer se olika ut i kommunerna.

Journalisten undrade om jag, i egenskap av ordförande i KSL:s utbildningsberedning, ansåg att det är ett problem att det kommer se olika ut. Mitt svar är att det naturligtvis är bättre om det samordnas men att det viktiga nu är att alla elever och föräldrar får tydligare information om elevernas prestationer och behov. Vidare undrade han om jag är beredd att driva frågan om samordning inom KSL. Det är inget jag utesluter i framtiden men just nu är KSL:s viktigaste fokus att få till gymnasiesamordningen och att man förbättrar kvalitetsgranskningen av skolorna i regionen.

Vidare resonerade jag med journalisten om att de individuella utvecklingsplanerna blivit ett allt viktigare instrument för att utvärdera resultaten. Betyg, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska komplettera varandra. Kommunikationen mellan skola, elev och hem ska bli så bra som möjligt så att elever får tydliga förväntningar på sig och en snabb återkoppling på prestationerna.

DN-artikeln var helt okej men mina uttalanden blev, som det brukar bli i media, något ryckta ur sitt sammanhang.

Flexibelt sportlov i Solna

På barn- och utbildningsnämndens sammanträde beslutades att Solnas kommunala skolor ska ha 178 skoldagar läsåret 2009/2010. Enligt grundskole- respektive gymnasieförordningen ska nämnden fastställa detta. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Beslutet reglerar också när loven ska vara.

I Solna har vi infört flexibelt sportlov i grundskolan. Det innebär att eleven kan vara ledig en vecka mellan vecka nio och tolv. Det huvudsakliga skälet är att olika kommuner har olika lovveckor. Har man barn i skolor i mer än en kommun, vilket inte är ovanligt, kan familjens planering av gemensamma aktiviteter omöjliggöras.

Vänsterpartiet yrkade avslag på det flexibla sportlovet. De anser inte att det är bra med, vad de kallar, "lyxverksamhet". Det är inte så förvånande eftersom de även är starka motståndare till valfriheten. I deras värld är det alltid politiker som vet bäst.

Fler utnyttjar valfriheten

I min roll som ordförande i Kommunförbundet i Stockholms läns utbildningsberedning driver jag att valfriheten ska vara total för regionens gymnasieelever. Skälen till detta är flera. För det första anser jag och borgerliga politiker att människor ska få bestämma mer själv. Att gymnasieelever ska få välja skola är för oss en självklarhet. För det andra blir utbudet större om alla kommuner river gränserna. Det blir då även lättare att få ekonomi i smalare och specialiserade inriktningar. Mångfalden blir större.

Inför detta läsår lyckades vi ta ett stort steg mot visionen - alla kommuner, alla gymnasieprogram. Sex kommuner på Södertörn skapade ett eget avtal eftersom Stockholm stad ville undanta samhäll och natur. Ytterligare några undantag finns i dagens system. Majoriteten i Stockholm stad har kritiserats hårt för att de inte gått med hela vägen. Det är dock viktigt att komma ihåg att årets samverkansavtal är nytt. Det är bättre att glädjas över att vi har full valfrihet inom 15 av de nationella programmen.

Nu pågår diskussionerna för fullt inför nästa års samverkansavtal. Alla 25 länskommuner är eniga om ovan nämnda vision. Stockholm stad vidhåller önskemålet om undantag för samhälls- och naturprogrammen. Som det ser ut nu kommer de 25 kommunerna att teckna ett avtal om full valfrihet. Därefter får varje kommun teckna ett eget avtal med Stockholm stad. Jag hoppas att det leder till ett stort tryck på huvudstadens skolpolitiker.

Idag är det nästan dubbelt så många elever inom samhällsprogrammet som tar sig från Stockholm jämfört med de som tar sig till Stockholm. Det är resultatet av att Stockholm stads undantag bara gäller i en riktning. Även Stockholm stads elever söker i första hand till exempelvis Solna gymnasium. Så kommer det inte att bli nästa år. Valfriheten ska vara lika omfattande (eller begränsad) på båda hållen.

Konsekvensen av Stockholms undantag blir därmed att valfriheten begränsas. Dels för de elever i länskommunerna som vill studera i Stockholm, men även för de elever från Stockholm stad som vill gå i någon av alla de skolor som ligger i länet. Moderaterna och kristdemokraterna i Stockholm vill ta bort undantaget. Folkpartiet och socialdemokraterna vill behålla det.

Dagens Nyheter hade en intressant artikel om detta härom dagen.

Hög kompetens i Solnas förskolor

Solna är den kommun i länet som har den högsta andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna, hela 51 procent. De enskilda förskolorna ligger tyvärr betydligt lägre med 30 procent. Totalt sett ligger Solna dock på en delad andraplats. Andelen högskoleutbildad personal är ett bra mått på vilken pedagogisk kompetens förskolorna erbjuder. Det innebär inte att man inte kan bedriva en verksamhet med hög kvalitet med en lägre andel.

Lokaltidningen Mitt i Solna belyste detta i förra numret. Artikeln i sig är saklig. Tyvärr valde rubriksättaren att fokusera på det negativa. Tråkigt när vi sammantaget lyckats väl. Barnomsorgen i Solna har de senast fyra åren byggts ut med 660 platser. Det har inneburit att vi rekryterat mycket ny personal. Generellt sett råder det stor brist på utbildade förskollärare. Det har vi inte märkt av i Solna vilket vittnar om att staden är attraktiv att arbeta och verka i.

Bättre ledning med ny skolorganisation


Barn- och utbildningsnämnden har nu fattat beslut om en ny organisation för den kommunala skolan i Solna. Sedan ett antal år har förskolor och grundskolor i ett område ingått i samma organisation med rektor som chef. Tanken var att det skulle gå en röd tråd genom verksamheterna. Det var en god tanke som dock har haft sina baksidor. Beslutet vi nu fattat innebär att vi delar på förskola och grundskola.

Stadens rektorer har haft allt för stora ansvarområden. Det har påverkat deras möjlighet att vara pedagogiska ledare och vara delaktiga i det dagliga arbetet. Nu kan de fokusera på utvecklingen av skolan så att elevernas resultat förbättras. Med den nya organisationen blir förskolorna egna resultatområden med en ansvarig chef. Därmed blir det även där en tydligare ledning.

Solna är en av de kommuner i landet där invånarna utnyttjar valfriheten mest. Därmed faller tanken med den röda tråden. Allt färre barn går i förskola och grundskola i samma område.

Valfriheten hotas av (s)

Moderaterna och den borgerliga majoriteten ökar successivt valfriheten för solnaborna - inte minst inom skolan. Vår utgångspunkt är att alla människor är olika. Alla har unika förutsättningar, behov och drömmar.


Vi har slagit fast att skolans huvudfokus alltid ska vara att förmedla kunskap. Denna kärna inom skolan kompromissar moderaterna aldrig med. Alla skolor ska ge eleverna så goda möjligheter som möjligt.


Däremot vill vi att skolorna själva ska ha stor frihet att utforma verksamheten. Tiden då skolan lastades med allt fler sidouppgifter är över. Desto fler varianter av pedagogik, inriktningar och profiler det finns - desto större är möjligheten att ge varje barn de bästa förutsättningarna att lära.


Eva Eriksson (s) kritiserar i en insändare i Mitt i Solna moderaterna för att vi välkomnar nya friskolor i Solna. Det är inte förvånande eftersom (s) är negativa till i stort sett all skolverksamhet som inte drivs av kommunen. Den borgerliga majoriteten har infört en valfrihet som utnyttjas av tusentals solnaungdomar. Den friheten vill (s) ta bort.


Hagalundsskolan stängdes eftersom allt för få elever valde skolan. Det accepterar inte (s). De hävdar, vilket är sant, att skolan skulle vara kvar om den inte utsatts för konkurrens. Detta är ett ovanifrån perspektiv vi aldrig ställer upp på. Skolan finns till för eleverna - inte tvärtom.


Valfriheten leder till mångfald och ger medborgarna frihet. (s) hävdar att de ställer upp på detta. Deras sanna ansikte kommer dock fram när medborgarna, enligt (s), väljer fel. Socialdemokraternas attack på moderaterna är i själva verket ett generalangrepp på valfriheten.


* Bilden: Av de 9 284 barnen och ungdomarna i Solna har 35 procent (3 263) valt andra alternativ än de kommunala. 67 procent av gymnasieeleverna väljer andra skolor.


Dumt att lura barnen

Imorgon är det skolstart i Solna. Nytt är att alla barn i grundskolan ska få skriftliga omdömen. Den borgerliga majoriteten i Solna gav för flera år sedan alla rätt att få ett skriftligt omdöme om man som förälder eller elev så önskade.

Först ansökte vi om att få bli försökskommun med tidigare betyg hos den dåvarande regeringen. Föga förvånande blev det tvärstopp. Därefter gjorde vi det bästa av situationen och införde skriftliga omdömen. Nu är det lag att alla ska få det.

Skälet är självklart. Desto mer strukturerad och konstruktiv information elev och vårdnadshavare får om studieresultaten, desto större chans att ge rätt stöd tidigt. Denna enkla syn delar inte alla. Socialdemokraternas skolpolitiska talesman Marie Granlund uttrycker en rädsla över att små barn riskerar att dömas ut som underkända. Är det bättre att ge alla godkänt för att inte riskera att göra någon ledsen?

Det är den skolpolitiken vi nu ser frukterna av. Gymnasieskolan måste ägna kraft åt att reparera det grundskolan inte klarat av. Är det inte bättre att skolan ger tydliga signaler även om, eller särskilt om, eleven har problem? Det är först då skola och hem gemensamt kan ge rätt stöd i tid. Den nya lagen är ett stort steg framåt för den svenska skolan. Det är hög tid att sluta lura barnen.

Besök på förskolorna Dragonen och Tunet


Igår besökte förvaltningschefen och jag förskolorna Dragonen och Tunet i Bagartorp. De ligger båda granne med den stora utbyggnaden av Järvastaden. Trots att det byggs och planeras över 1700 bostäder in på knuten ligger förskolorna i en underbar naturmiljö. I den nya bebyggelsen kommer det att tillkomma fler förskolor. Dessa befintliga kommer dock inte ha några svårigheter att locka till sig barn.

Förskolan Tunet ligger i ett naturskönt område med skogen inpå knuten. Deras profil, natur och miljö, är därför självklar. Barnen får ofta gå i skogen och lära känna dess invånare. Dragonens förskola arbetar med Reggio Emilia-pedagogik. Det innebär att man utgår från det forskande barnet och tillvaratar barnens nyfikenhet och lust att lära. Ett stort tack till personalen på förskolorna, med rektor Eva-Lotta Aste och biträdande rektor Carin Gäversten i spetsen, för ett givande besök.

* Bilden: Den mörkröda bebyggelsen är ny. Järvastaden till vänster om järnvägen och Ulriksdal till höger. Förskolorna Dragonen och Tunet ligger mycket strategiskt till.

Mer valfrihet i skolan

Moderaterna presenterar nu en rapport med förslag som ska underlätta för fristående alternativ inom svenskt skolväsende. Debatten om friskolorna har pågått länge och delat blocken. De borgerliga partierna har varit pådrivande för fler friskolor medan de röda partierna kämpat mot. Så är det fortfarande trots att 160000 elever idag valt att gå i friskola och ytterligare 75000 barn går i fristående förskolor. Människor efterfrågar alternativ i allt större utsträckning.


Partierna på vänsterkanten har ifrågasatt friskolorna ända sedan starten. De påstås kosta mer pengar. De sägs bidra till segregation och öka klyftorna.  De hävdar att friskolorna dränerar de kommunala skolorna på pengar och försämrar kvaliteten. Inget är sant och det beläggs väl av olika forskare och myndigheter. Sanningen är den motsatta. Att socialdemokraterna och vänsterpartiet fortfarande år 2008 kämpar för kommunala monopol är mycket besynnerligt.

Moderaternas utgångspunkt är en annan. Det inget självändamål att elever går i friskolor. Det viktigaste är att alla elever får tillgång till en högkvalitativ undervisning. Men friskolor bidrar till ökad mångfald, vilket behövs för att tillmötesgå människors olika behov och förutsättningar. En skola för alla existerar inte. Vi behöver stora skolor, små skolor, olika pedagogiska alternativ, språkliga inriktningar, kulturskolor etc. Valfriheten förutsätter att det finns olika alternativ att välja mellan, och att det är eleverna och deras föräldrar som, genom sina val, avgör vilka skolor som verkligen behövs. Friskolorna existerar bara om det finns elever som vill gå där.

Moderaterna är den starkaste rösten för frihet i Sverige och tar därför nya initiativ för att trygga valfriheten. Dagens regler tillkom i början av 1990-talet och nu behöver de anpassas till dagens samhälle. Följande sju punkter är angelägna att genomföra för att öka valfriheten för medborgarna och få mer likvärdiga spelregler mellan kommunala skolor och friskolor.


1. Befria de kommunala skolorna

De kommunala skolorna ska bli friare så att de kan konkurrera på lika villkor.


2. Frisök stärker de kommunala gymnasierna

Alla gymnasieskolor ska kunna rekrytera elever från andra kommuner oavsett om skolan är fristående eller kommunal.


3. Enklare att starta friskola

De som uppfyller kvalitetskraven ska få rätt att starta friskola. En ny effektivare tillståndsprocess måste utarbetas


4. Skärpt kontroll och snabbare sanktioner

Uppföljningen av kvaliteten måste skärpas. Det är relativt svårt att starta friskola idag, men lätt att behålla tillståndet även om man missköter sig. Det borde vara tvärtom.

5. Rättvis skolpeng

Trots en femtonårig lagstiftning som ska garantera likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor så förekommer varje år att domstolar upphäver kommuners bidragsbeslut därför att kommunen försökt gynna den egna verksamheten.

6. Underlätta avknoppningar

Det finns ett stort intresse från lärare och rektorer att ta över sina skolor. Nu behövs klara förtydliganden i lagstiftningen för att personalen ska ha möjlighet att ta över en skola.


7. Inför valfrihet för vuxenstuderande, Frivux

Rätten att välja komvux i grannkommunen eller hos en privat anordnare, på samma sätt som inom grundskolan och i gymnasiet, bör införas.

Läs rapporten i sin helhet.


Nytt försök bilda gymnasieregion

11 jun 2008

Nu finns ett nytt avtalsförslag som kan ge fritt val för Stockholmsregionens gymnasieelever. Men Stockholms stad ställer sig fortfarande utanför.

Sedan 1999 har Stockholmsregionens kommuner försökt bli överens om en gemensam gymnasieregion, utan att lyckas. En gemensam region där alla elever söker på lika villkor utifrån betyg skulle ge eleverna valfrihet men samverkan leder också till ett utbud som motsvarar efterfrågan och är ekonomiskt fördelaktigt för de inblandade. Stockholms stad vill dock även i fortsättningen reservera platserna på natur- och samhällsprogrammet för elever från den egna kommunen.

- Man måste skynda väldigt, väldigt långsamt med stora förändringar säger skolborgarrådet Lotta Edholms pressekreterare Andreas Åström (fp).

Värmdö kommun backade ur avtalet när man insåg att Stockholm inte skulle vara med.

- Kommunerna hade inte tänkt igenom avtalets konsekvenser, säger Andreas Åström.

Farhågorna är att den egna kommunens elever ska trängas bort från de populära innerstadsgymnasierna.

Målet är att få med Stockholm i gymnasieregionen säger Henrik Kelfve (m) ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns utbildningsberedning och kommunalråd i Solna.

- Det här kommer, det är bara en fråga om när. Alla 25 länskommunerna är positiva, precis som m, kd och centern i Stockholms stad.

Anna Fredriksson, Dagens Samhälle


Fem friskoleansökningar i Solna

På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår behandlades fem olika ansökningar om att starta skola i Solna. Kunskapsskolan, Spanska skolan och Olympen vill starta grundskolor. Nackademin och Lärande i Östergötland vill utöka sina befintliga gymnasieskolor. Förvaltningens förslag var att tillstyrka Spanska skolan och Lärande i Östergötland men var kritiska till de övriga tre. Oppositionspartierna var negativt inställda. De efterlyste besked från mig om var gränsen går för andelen fristående alternativ. Mitt besked är ganska enkelt. Det avgör elever och föräldrar eftersom vi infört valfrihet. Därför var majoritetens beslut att tillstyrka samtliga ansökningar.

I den borgerliga majoritetens regeringsprogram för mandatperioden står bland annat följande:


"Den positiva attityden till fristående enheter ligger fast. Alla som vill bidra i arbetet med att ge barn och ungdomar skola och barnomsorg med hög kvalitet är välkomna i Solna.
Vilka skolformer som ska finnas framöver i Solna avgörs av elevers och föräldrars fria val."


Det innebär att alla skolor som, efter Skolverkets granskning, lever upp till de gemensamma regelverken får erbjuda eleverna utbildning. Den borgerliga majoriteten är positiv till friskolor och den mångfald dessa för med sig.


Under 2000-talet har tre skolor i Solna stängts. Detta har delvis berott på konkurrensen från friskolor. Valfriheten innebär att beslut flyttas från kommunpolitikerna till eleverna och föräldrarna. Att låta varje människa styra över detta är demokrati. Om elever och föräldrar väljer andra skolor än de befintliga måste staden anpassa organisationen efter detta. Alternativet är att stoppa nya innovativa skolor, avskaffa valfriheten och därmed behålla skolor som bevisligen inte är eftertraktade av elever och föräldrar.


Fristående skolor lyckas i stor utsträckning attrahera elever från ett större geografiskt område. Därför behöver inte en ny friskola med automatik innebära att eleverna kommer från närmaste kommunala skola. Allt fler elever väljer skolor som inte ligger i närområdet. Det finns därför goda möjligheter att fylla platserna genom en god utbildning, bra resultat och en strategisk marknadsföring. Den fristående Alfaskolan som visar de i särklass bästa resultaten i Solna är ett bevis på detta. Den är så populär att de boende i närområdet har svårt att få plats, vilket är ett problem i sig.

Nu lyfter vi kunskapsresultaten

Majoriteten i Solna har höga ambitioner för skolan. Målet är att stadens skolor ska vara bland de allra bästa i landet. För att uppnå detta måste man våga se brister och ha mod att fatta nödvändiga beslut. Solna stad satsar i jämförelse med andra kommuner mycket pengar på skolan. Vår utmaning är att använda de befintliga resurserna på ett allt mer målmedvetet sätt.

I våras redovisade Skolverket resultatet av en inspektion av Solnas kommunala skolor. Ett antal brister påtalades. Solna stad ska senast den 20 augusti redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att komma tillrätta med problemen. På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår ställde sig såväl majoritet som opposition bakom ett stort antal åtgärder som ska bidra till att lyfta kunskapsresultaten i Solna.

Åtgärderna kan kategoriseras i tio olika områden:
1. Förutsättningar att nå målen i årskurs 9
2. Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5
3. Plan för likabehandling
4. Kvalitetsredovisning
5. Belsut om placering i särskild undervisningsgrupp
6. Verksamheten vid Nybodaskolan
7. Utbildning, undervisningstid och bedömning inom den obligatoriska särskolan
8. Skolpliktsbevakning
9. Erbjuda plats i tid inom förskoleverksamheten
10. Tillsyn över enskilt drivna fritidshem

Svaret till skolverket ska nu behandlas i kommunstyrelsen och slutligen antas av kommunfullmäktige. Nu tar vi ett viktigt steg för skolan och eleverna i Solna.

Radio Stockholm rapporterade om detta idag. Lyssna gärna på inslaget här.

Bra DN-artikel om gymnasieregionen

Dagens Nyheter har idag en artikel publicerad om gymnasieregionen. Artikeln handlar i huvudsak om socialdemokraterna och folkpartiet i Stockholm stads ovilja att skapa fritt gymnasieval mellan alla kommuner och inom alla nationella program. Journalisten Ulrika By har på ett bra sätt fångat kärnan i frågan och beskriver situationen på ett begripligt sätt. Vad som kunde beskrivas tydligare är att moderaterna i Stockholm stad är för liksom folkpartiet och socialdemokraterna i de 25 länskommunerna. Artikeln redovisar att det inte bara är bland politiker som frågan är stor och viktig. Även ett antal rektorer och elever vittnar om att en helt gemensam gymnasieregion med full valfrihet är rätt väg att gå.

I min egenskap av ordförande i Kommunförbundet i Stockholms läns utbildningsberedning driver jag frågan hårt. Läs gärna artikel i sin helhet.

Studenttal 2008 Solna Gymnasium


Anförande för Solna Gymnasiums avgångsklasser vid den traditionsenliga avslutningslunchen.

Kära studenter 2008

Jag heter Henrik Kelfve och är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Solna. Det är nu tredje året i rad som jag har äran att säga några väl valda ord till Solna gymnasiums avgångsklasser.


Glädje, sinnesro och kärlek. Det söker vi alla.

Du passerar nu en milstolpe i ditt liv. Framför dig finns oändliga möjligheter. Hur livet ska bli ligger i dina händer - ingen annans. På din resa kommer du att möta människor som ger er dig energi - som inspirerar. Möjligheter kommer att dyka upp när du som minst anar det. Du kommer också att ställas inför problem och hinder. Du kommer garanterat att möta människor som tar energi. Sådan ser världen ut. Den är både god och ond.


Hur detta ska påverka dig är ditt beslut. Du kan välja att leva ett liv med glädje, sinnesro och kärlek. Det kräver uppoffringar och ansvarstagande. Du kan styra ditt liv. Det innebär att du väljer och att du väljer bort. Att du fattar beslut längs resan som leder till ett gott liv.


Att fatta egna beslut innebär inte att allt alltid blir som man tänkt sig. Men det är dina beslut och du tar ansvar för konsekvenserna. Alla begår misstag. Den kloka ser misstaget som en ny kunskap. Det finns bara ett sätt att försäkra sig om att inte fatta felaktiga beslut. Det är att låta andra besluta åt dig. Då kan man lätt skylla eländet på någon annan. På det sättet gör man sig själv till ett offer för omständigheterna.


Acceptera det du inte kan förändra, förändra det du kan och var vis nog att inse skillnaden.

Det bästa med att ta ansvar för sitt liv är att du hela tiden kan fatta nya beslut. Lligg kvar i sängen fem minuter varje morgon och lek med tanken: "Vad kan jag göra idag för att få ett bra liv?". Utmana dig själv. För att få ett bra liv krävs det uppoffringar. Ni har kämpat med studierna under många år för att nå dit ni är idag. Den glädje och stolthet ni nu känner är genuin. Den bottnar i att ni själva har strävat framåt. Det ni firar idag är segern över er själva.


Allt är möjligt. Det är bara du själv som sätter gränserna. Njut av livet - varje dag har sina möjligheter. Var generösa med glädje och kärlek. Respektera andra men framför allt dig själv. Var stolt över den du är. Detta kan du besluta dig för här och nu och varje dag i resten av ditt liv.


Kära studenter 2008.
Grattis och Skål för glädjen, sinnesron och kärleken!


Besök på två förskolor och en skola

Idag har jag besökt förskolorna Sjötungan och Blomgatan samt Fridhemsskolan som alla ligger i Hagalundsområdet. Biträdande rektorn Håkan Hindell guidade Solna stads förskolesamordnare Birgitta Callenblad och mig med hjälp att personalen på verksamheterna. Samtliga tre verksamheter arbetar målmedvetet med Social Emotionell Träning (SET). Det innebär bland annat att man tränar empati och att man aktivt arbetar med värdegrunden. Barnen får lära sig att sätta sig in i hur en annan människa känner. Stor tyngdpunkt läggs vid alla människors lika värde.

Turen började på förskolan Sjötungan. Där finns tre avdelningar varav två har barn i behov av särskilt stöd integrerade. Därmed har man en högre personaltäthet. På bilden ovan spelar och sjunger Janne Hedberg med barnen. Efter det gick vi 150 meter till förskolan Blomgatan. Även där har man tre avdelningar. På Blomgatans förskola arbetar man mycket med skapande i färg, form, rörelse, sång och sagor.

Slutligen gick vi ytterligare 150 meter till Fridhemsskolan, en skola där elever går från förskoleklass till årskurs fem. De cirka 200 eleverna på skolan kan njuta av ett lugnt och trevligt område. Skolan har konkreta och tydliga mål för varje årskurs och i varje ämne. Fridhemsskolan är en mångkulturell skola som erbjuder modersmålsundervisning på ett stort antal språk. Det finns även en introduktionsklass för barn som nyligen kommit till Sverige.

Två framgångsfaktorer för barnens trivsel och resultat är tydlighet och föräldramedverkan. Detta är en bärande punkt i verksamheternas arbete. Därför har man tagit fram ett "förväntansdokument" som jag tycker är mycket bra. Så bra att jag återger det här:

Barnen kan förvänta sig av oss att vi:
• Får alla barn att trivas på förskolan och är trygga med all personal
• Erbjuder alla barn en bra planerad verksamhet
• Svarar på alla frågor och funderingar
• Vill få alla barn att känna jag kan, jag duger
• Vill att alla barn ska ha en positiv bild av förskolan som de kan se tillbaka på med glädje

Som förälder kan ni förvänta er av oss att vi:
• Arbetar utifrån läroplanen
• Ser varje barn med dess olika behov och förutsättningar
• Möter alla barn med hänsyn och respekt så att barnen ska känna sig trygga
• Är goda förebilder
• Strävar efter en trivsam miljö både ute och inne
• Arbetar på ett aktivt sätt för att motarbeta mobbning
• Stimulerar och uppmuntrar barnets lärande genom leken, ute och inne
• Tar kontakt med förälder/familj om något särskilt har hänt
• Har utvecklingssamtal och föräldramöte
• Ger regelbunden information om verksamheten och om barnets vardag

Förskolan förväntar sig av er som föräldrar att ni:
• Respekterar verksamheten och kontrakten
• Ger information när något inträffat som kan påverka barnet
• Tar del av verksamhet och information
• Tar kontakt med personal vid lämning och hämtning
• Tydligt meddelar om någon annan person ska hämta barnet
• Talar med barnet om respekt och gränser
• Tar med kläder anpassade för verksamheten
• Respekterar inlämningsdatum på lappar vid semestrar, ledighet osv
• Respekterar vår tystnadsplikt


Vägen till valfrihet för gymnasieeleverna

Alla moderata kommunalråd i Stockholms län träffas regelbundet. På "kommunalrådsgruppen" i fredags redovisade jag hur arbetet för en gemensam gymnasieregion fortskrider.

Gymnasieskolan är en kommunal angelägenhet. I Stockholmsregionen är dock varje kommun för liten. Inte främst ur kommunens perspektiv. Framför allt är kommungränserna ointressanta för eleverna. Eftersom kommunerna i Stockholms län i huvudsak varit borgerligt styrda har allt mer valfrihet införts. Så länge varje kommun har egna regler uppstår dock problem. Vad ska en skolplats få kosta? Ska några elever ha förtur och i så fall varför? Hur organiserar man antagningen? Hur gör man utbudet överskådligt och begripligt för eleverna?

Dessa frågor har Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) arbetat med under närmare tio år. Framför allt har diskussionerna drivits utifrån KSL:s utbildningsberedning där jag har förmånen att vara ordförande. Under förra året startades den gemensamma gymnasieintagningen där i stor sett alla kommuner ingår. Inför årets gymnasieval tecknades samverkansavtal mellan kommunerna i länet för att öka valfriheten. Det innebär att elever söker i första hand till alla kommuner med avtal. Urvalet sker uteslutande utifrån betyg.

Arbetet med att ta fram ett nytt och mer omfattande avtal inför nästa år pågår. Målet är att alla länets kommuner ska ha ett gemensamt avtal som omfattar alla 17 nationella program. Lyckas vi blir valfriheten total och länets elever får tillgång till ett mycket omfattande och varierat utbud av gymnasieutbildningar. Idag har vi en situation som inte är glasklar vilket framgår av bilden till höger. Det är dock viktigt att påpeka att valfriheten i år ökat har markant jämfört med tidigare år.

Skälet till att vi inte nått hela vägen är att Stockholm stad valt att undanta samhälls- och naturvetenskapliga programmen. Deras undantag har resulterat i att sex södertörnskommuner har tecknat ett eget samverkansavtal. Det har också resulterat i att Värmdö önskat undantag för Sp och Nv, vilket alla kommuner utom fyra har godkänt.

Min ambition är att vi redan nästa år ska nå slutmålet - ett avtal som inkluderar alla kommuner och alla program. Om vi inte förmår övertyga Stockholm stad om fördelarna med detta krävs en bra lösning som är ett steg på vägen. Genom utbildningsberedningen har två alternativ (A och B) tagits fram. Till vänster kan du se alternativ A. Förändringen innebär att Stockholm stads undantag gäller även för elever från Stockholm stad som söker till skolor i övriga länet. Denna förändring minskar valfriheten i Stockholm stad men leder till att ett antal undantag försvinner. Avtalet och valfriheten blir enklare.

Det andra alternativet, som du hittar till höger, är det som flertalet kommuner sagt sig förespråka. Det innebär att alla 25 länskommuner tecknar ett avtal som omfattar alla program. Därutöver kan enstaka eller flera kommuner teckna ytterligare avtal med Stockholm stad. Detta alternativ är enkelt att förstå och det sätter press på Stockholm stad. Nackdelen är att Stockholm stad fjärmas från det regionala samarbetet.

Under den närmaste tiden framöver kommer ett förslag till avtal att tas fram av utbildningsberedningen. Ännu finns det tid för Stockholm stad att ställa upp på den bästa lösningen - fullständig valfrihet för länets gymnasieelever. Fortsättning följer...


Mer individuella löner för lärare

Det är nu tolv år sedan individuella löner för lärare infördes. Det var ett viktigt steg för att öka lärarnas status. Duktiga lärare ska genom hårt arbete och goda resultat tjäna bra. Dessvärre har lönespridningen under dessa tolv år minskat. Detta trots att lärarnas löner under samma tid har ökat med 50 procent. Syftet var att lönesättningen skulle användas som ett medel för att förbättra elevernas resultat.

Nu krävs det att man börjar använda sig av individuella löner i praktiken. I Solna ska detta vara en viktig del av förbättrings- arbetet. Lärarnas löner ökar nu enligt avtal med 10,2 procent på tre år. Det är viktigt att denna satsning på lärarna används aktivt för att premiera initiativkraft, bra ledarskap och goda resultat hos eleverna. Äras den som äras bör!

Tidigare inlägg
RSS 2.0