För Hagalund budgeterade nämnden en buffert på 5,1 miljoner kronor. Enligt delårsrapporten blir utfallet 8,6 miljoner kronor. Bufferten tog hänsyn till att ett antal elever skulle lämna Hagalundsskolan inför och under våren. Den tendensen har dock visat sig vara starkare. I denna del av budgeten saknas det därmed 3,5 miljoner kronor.

Bagartorp har, genom byggnationen av Järvastaden, en befolkningsökning som inom kort gör att skolan kommer att bära sig. Det är dock svårt att bedöma takten på byggnationen. En annan osäkerhet ligger i hur stor andel av eleverna som kommer att välja Bagartorpsskolan. I avvaktan på befolkningsökningen har elevantalet under ett antal år varit för lågt. Vår bedömning i budgetarbetet inför 2008 var att antalet elever skulle vara högre. Underskottet i Bagartorp uppgår till 3,3 miljoner kronor.

Inför kommunfummäktiges sammanträde den 26 maj har jag fått två interpellationer att svara på. Även den andra är från Monika Olsson (v) som ställer frågor om vad Skolverkets rapport kommer leda till.

Var det överraskande att Skolverket riktar så kraftig kritik mot Solnas skolor?
Ambitionen för skolan i Solna är hög. Ska vi nå de höga mål vi har måste vi våga se brister och förbättringsområden. Därför välkomnar jag Skolverkets granskning. Den pekar på ett antal områden där vi måste vidta åtgärder. I barn- och utbildningsnämnden har huvudfokus under denna mandatperiod varit att förbättra kvalitetsgranskningen. Idag har vi en lång rad kvalitetssystem som sammantaget är svåra att överblicka. Därför kommer våra egna granskningar framöver att vara färre men vassare. Genom webben kommer vi även öka tillgängligheten till kvalitetsresultaten. Vi kommer också att kontinuerligt undersöka och publicera kundnöjdhet.

Skolverkets kritik var i vissa avseenden överraskande, i andra inte. En del av de brister Skolverket pekade på hade redan före inspektionen åtgärdats. I vissa fall var bristerna kända på respektive skola men inte av nämnden. Det finns också delar av kritiken som var känd men där åtgärderna inte varit tillfredsställande. Den kritik som var överraskande ska vi självklart ta med oss när vi skapar den förbättrade kvalitetsgranskningen. Varken barn- och utbildningsnämnden eller fullmäktige ska behöva bli överraskade.

Har barn- och utbildningsnämnden analyserat orsakerna till att staden får så kraftig kritik?
Barn- och utbildningsnämnden hade en halvdagskonferens med anledning av Skolverkets rapport den 15 april. Till nämnden i juni ska förvaltningen ha svaret till Skolverket klart. I och med detta ärende kommer nämnden att diskutera och ta ställning till vilka åtgärder som krävs. Förvaltningsledning och resultatenhetschefer har vi ett flertal tillfällen analyserat de av Skolverket påtalade bristerna. Några av bristerna har åtgärdats redan före inspektionen. Den 8 - 9 maj genomfördes en tvådagars analys och åtgärdskonferens för resultatenhetschefer och förvaltningsledning.

På vilket sätt kommer barn- och utbildningsnämnden arbeta för att komma till rätta med påpekandena?

Förvaltningen kommer som första steg att överlämna en redovisning till barn- och utbildningsnämnden, den 10 juni, med åtgärder som har eller ska vidtas. Redovisningen ska omfatta åtgärder på kommun-, skol- och verksamhetsnivå. Denna redovisning är därmed svaret som ska skickas in till Skolverket. Under hösten kommer åtgärder som riktas mot förbättringsområden att redovisas för barn- och utbildningsnämnden.

Har barn- och utbildningsnämnden tillräckliga resurser för att rätta till påpekandena?

De flesta bristerna är inte direkt knutna till resurser. Det handlar snarare om arbetssätt, prioriteringar och hur tillämpningen av skolförfattningarna genomförs. Solna har jämförelsevis höga kostnader för skolan. Vår utmaning är att skattepengarna ska ge bättre utdelning.

Är förvaltningen tillräckligt dimensionerad samt finns tillräcklig kraft och tid på skolorna för att åtgärda bristerna?
Ja.

Inför kommunfummäktiges sammanträde den 26 maj har jag fått två interpellationer att svara på. Den första är från Monika Olsson (v) som ställer frågor om stödet till barna med ADHD-problematik.

Det finns inte något samlat diagnosregister i staden. Därför är det inte möjligt att svara med siffror. Dessutom är frågan komplex. Menas hur många barn som har diagnos? Eller hur många barn som har svårigheter inom området? Diagnoser är i sig varken krav eller skäl för att få särskilt stöd.

Vilka insatser erbjuds dessa barn idag?

För varje elev där det framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar på behov av särskilt stöd så ska rektor se till så att ett åtgärdsprogram utarbetas. Där ska skolans insatser planeras och dokumenteras. Varje enskild elev är unik och måste ha en individualiserad plan utifrån sina specifika behov.

Idag har skolorna kompetens för att på många sätt anpassa den ordinarie undervisningen för elever med ADHD. Om skolan har behov av konsultation/handledning kan någon av Resursenhetens specialpedagoger hjälpa till. Varje vår erbjuds utbildning. Detta sker i samverkan mellan landstinget, Solna och Sundbyberg. Utbildningen riktar sig dels till personal med barn/elever med ADHD, dels till föräldrarna till dessa barn.

Vilka insatser planeras framåt?

Mot bakgrund av vad som framkommit vid Skolverkets inspektion så har frågan om utredning av behov av särskilt stöd och rutiner för detta tagits upp till fördjupad diskussion. En översyn av arbetet med åtgärdsprogram sker. Utbildningen för personal och föräldrar kommer att fortsätta. Under året startar Skoldatateket som särskilt riktar sig till elever med koncentrationssvårigheter, till exempel ADHD. Där kommer det att finnas både specialpedagogisk kunskap och hjälpmedel för att kunna ge skolans pedagoger stöd i arbetet runt eleverna.

Vad kräver dessa insatser av resurser, kompetens, personal och lokaler?

En översyn av arbetet med utredning/åtgärdsprogram medför inga andra kostnader än arbetstiden för dem som arbetar med dem. Skoldatateket startas inom kort. Detta finansieras delvis inom barn- och utbildningsnämndens budget och delvis genom medel från Specialpedagogiska Institutet. Under 2008 kostar lokalerna i Solna stadshus, program och andra hjälpmedel 1 150 tkr. I den mån skolorna finner att enskilda elever behöver ha tillgång till egna utrymmen, samt egna läromedel och hjälpmedel så kostar även det. För elever med så stora svårigheter att de behöver en annan organisation för sina studier, till exempel i form av särskild undervisningsgrupp för kortare eller längre tid, tillkommer kostnader.

I mitten av nittiotalet satte dåvarande borgmästaren i Solna, Anders Gustâv (m), målet att Solna skulle bli företagsvänligast i Sverige. Redan efter några få år intog Solna topplaceringar i olika rankningar som mäter näringslivets villkor. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har Solna fått utmärkelsen mest företagsvänlig i Sverige. Staden har också blivit årets tillväxtkommun.

Effekterna av dessa framgångar är fantastiska på många sätt. Att Solna har landets högsta tillväxt leder självklart till att många spännande idéer och projekt föds här. Utan tillväxten hade vi inte sett samma utveckling med den nya nationalarenan, Mall of Scandinavia, nytt universitetssjukhus eller ett stort antal andra satsningar. Det finns ett antal andra konsekvenser av företagsvänligheten som ännu mer direkt påverkar solnabornas liv och stadens möjligheter att erbjuda verksamhet med hög kvalitet.

Enligt den senaste arbetsmarknadsstatistiken var 637 Solnabor mellan 16 - 64 år inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Det motsvarar en öppen arbetslöshet på 1,5 procent. Ytterligare 1,2 procent av Solnaborna deltog i program med aktivitetsstöd vilket ger en total arbetslöshet på 2,7 procent. Motsvarande siffra för Stockholms län är 3,5 procent och i landet som helhet 5,2 procent. Om Solna haft samma andel arbetslösa som landet i snitt skulle ytterligare 1 550 solnabor sakna egen försörjning.

En tydlig konsekvens av vår politik är alltså att väldigt många människor har fått en trygg livssituation. De är inte utlämnade till bidragssystem utan har makt över sina egna liv. Detta har självklart även stor påverkan på stadens ekonomi. Om dessa 1 550 personer har en månadslön som motsvarar Solnas snitt innebär det att Solna får in cirka 70 miljoner kronor i primärkommunal skatt. Därutöver kommer landstings- och statlig skatt. Om dessa människor istället varit arbetslösa hade intäkten förbytts till en hög utgift.

Det finns de som inte förstår hur Solna kan ha landets lägsta skatt och ändå ha råd att satsa på skolan och äldreomsorgen. Att ständigt jobba med företagsvänlighet och tillväxt är en viktig byggsten. Det är denna framgångsrika politik som alliansregeringen nu gör nationell.

Solnas borgerliga majoritet företräder solnaborna och den politik vi fått väljarnas mandat att föra. Det innebär att vi har ett ansvar att ställa krav på verksamheterna, granska kvalitet och skapa förutsättningar för kontinuerlig utveckling. Kvalitet är något som uppstår i mötet mellan verksamhet och brukare. Vad som uppfattas som kvalitet kan variera mellan olika människor.

Under mandatperioden prioriteras utveckling av kvalitetsuppföljningarna. Det innebär att befintliga uppföljningsmetoder inventeras för att skapa ett mer målmedvetet, effektivt och tillgängligt system. Varje skola eller förskola ska granskas utifrån olika kvalitetskriterier. Främst gäller detta elevernas resultat och kunskaper. Årligen ska också enheterna redovisa mål och åtgärder som ska leda framåt. All denna information ska redovisas öppet och pedagogiskt på Internet och vara vägledande för det fria valet av barnomsorg och skola.

Till fullmäktigesammanträdet i går kväll hade socialdemokraterna hade skrivit en motion om att tvinga friskolorna att ingå i kommunens kvalitetsredovisning. Den borgerliga majoriteten besvarade motionen med motiveringen att tvång inte är nödvändigt eftersom de fristående skolorna ändå är med på frivillig basis. Börjar vi vifta med pekpinnar finns risken att det goda samarbetsklimat vi har blir lidande.

Skolornas redovisningar och kommunens rätt att påverka friskolorna regleras av skollagen och tillsynen sköts av Skolverket. Därför kan vi som stad inte kräva vad som helst av friskolorna. Vår linje, att samarbeta, anser vi därför vara mer fruktbar. Att alla skolor ska granskas och kunna jämföras är den största utmaningen barn- och utbildningsnämnden arbetar med. Det är just detta den socialdemokratiska motionären efterlyste.

Utifrån detta kan man tro att debatten borde bli ganska kort. Så blev det inte. Barn- och utbildningsnämndens vice ordförande Lars Granath (fp) och jag inledde med att diplomatiskt framföra att intentionerna i motionen är goda, att vi vill uppnå samma sak och att vi når bättre resultat utan tvång. Detta föranledde, märkligt nog, ett flertal socialdemokrater att med högljudda röster påstå att vi inte tycker att det är viktigt med kvalitetsgranskning.

Hur för man en konstruktiv diskussion med någon som inte lyssnar? Det är som att försöka besvara den klassiska frågan "har du slutat slå din fru?". Konsekvensen av socialdemokraternas agerande kan bli att majoriteten helt enkelt struntar i att föra en diskussion i fullmäktige. När de upplever att vi gör så muttrar de också, men då sparar vi åtminstone tid.

Måndag kväll var det dags för sammanträde med kommunfullmäktige. Solna stads högsta politiska organ där alla 61 ledamöter är direktvalda. För den oinvigde kan det låta högtidligt. Ur en demokratisk synvinkel stämmer det. Det är i fullmäktige besluten fattas om skatten, budgeten och stadens framtid. En äldre partikamrat från Helsingborg beskrev för några år sedan fullmäktigesammanträdena som intellektuell tortyr. Dessvärre ligger det en hel del i det uttalandet.

Sammanträdet igår är ett bra exempel. Mötet inleds med en enkel fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande om vad staden gör för att avleda dagvattnet från en förskolegård. Definitivt en viktig fråga, men inte för stadens högsta politiska organ. Det finns fungerande system för hur man löser sådant. Är man osäker kan man kontakta förvaltningen med tjänstemän som är experter.

Därefter är det dags för behandling av interpellationer. Ämnena i sig är det inget fel på. Först redovisar interpellanten sina motiv. Sedan svarar berörd ansvarig från majoriteten. Därefter börjar dårarnas julafton. För det första måste man upprepa vad andra redan sagt. Att hålla sig till ämnet och de frågor som interpellationen innehåller gäller inte. Faktaunderlag från förvaltningen är bara relevant om det gynnar den egna retoriken. Om inget annat hjälper - hitta på egna fakta.

Behandlingen av de fyra interpellationerna tar ett par timmar. Efter detta är det äntligen dags att hantera beslutsärendena, den skarpa politiken. Detta tar knappt en halvtimme.

Av de 61 ledamöterna i fullmäktige finns det en hel del kloka förnuftiga människor. Sedan finns det en handfull som effektivt leder diskussionerna från idéer, fakta och optimism. Välkommen att besöka kommunfullmäktiges sammanträden. Då kan du skapa dig en egen uppfattning. Det är gratis inträde!

Sammansättning av Solna kommunfullmäktige efter valet 2006: