Under fredagen och lördagen genomför moderaterna ett konvent med sikte på framtiden. Ett antal arbetsgrupper har tagit fram rapporter om olika politiska områden. Förnyelsen av moderaterna måste fortsätta. Vi ska vara det parti som tar sin utgångspunkt i människors vardag och framtidens utmaningar. Då behövs ett ständigt utvecklingsarbete och en levande diskussion.

Desto högre man har i tak, desto större chans att man inte alltid är överens i alla delar. Det är uppfriskande med en debatt där olika synsätt möts. På ett moderat framtidskonvent delar dock alla samma grundvärderingar. En fråga där jag inte delade partiledningens arbetsgrupps synpunkter handlade om barngruppernas storlek i förskolan.

För mig är barngruppernas storlek ett oviktigt mått på kvalitet. Desto viktigare är det med personaltäthet och kompetens. Arbetsgruppens förslag var att moderaternas politik ska slå fast att förskolorna ska ha små barngrupper. Det har talats om 12 barn per grupp. Jag säger inte att det är fel, men det måste få se olika ut.

I mitt anförande på konventet berättade jag om förskolan Tellus i Bergshamra. Där är barngrupperna stora med 33 barn. Det innebär inte att barnen alltid är hel grupp. Större delen av tiden arbetar man med en pedagog och sex barn. På så sätt för varje barn uppmärksamhet och man kan fördjupa sig i olika pedagogiska arbeten.

Moderaterna ska inte vara det parti som klampar in på Tellus eller någon annan förskola och säger att deras arbetssätt är fel. Personalen är nöjd, föräldrarna är trygga och barnen trivs. Vi måste inse att begreppet barngruppernas storlek inte beskriver hur en förskola arbetar.

Vi var en majoritet som delade denna uppfattning. Det slutade, som så ofta inom politiken, med en kompromiss som jag kan leva med.

För andra gången på en vecka tog jag del av en kommunal budgetdebatt. På onsdagen besökte jag min kommande hemkommun Sigtuna. Det var trevligt att träffa många av de människor som jag kommer arbeta med från årsskiftet. Debatten var inte nämnvärt annorlunda än i Solna. Eftersom jag inte haft möjlighet att granska budgetförslagen i detalj är det svårt att kommentera innehållet. Nästa år blir det desto mer inblandning från min sida.

Några observationer gjorde jag dock. För det första verkade inte den röda majoriteten reflektera över det faktum att skatten är betydligt högre i Sigtuna än i många andra likande kommuner. Det saknades resonemang om hur effektivt resurserna används. För det andra verkade den socialdemokratiska ledaren stolt över att kommunen hade 180 miljoner i lån. Trots skulderna vill han att Sigtuna ska investera friskt. I min värld är det klokare att ligga lågt med investeringar som inte är absolut nödvändiga så att man kan göra kommunen skuldfri.

I samband med besöket i Sigtuna blev jag intervjuad i en timme av tidningen Sigtunabygden. Syftet var att göra ett porträtt av det kommande oppositionsrådet. Det kändes lite ovant att svara på ett antal frågor om mig som person. Det vanliga är att man blir intervjuad om politiken. En del av journalistens upplägg var en frågesport om Sigtuna. Jag lyckades hyfsat med två fel av ett tiotal frågor.

På måndagskvällen, och en del av natten, debatterade kommunfullmäktige i Solna budget 2009. Trots det ekonomiska läget i världen står Solna stad stadigt. Solna stad har under borgerlig majoritet redovisat överskott under hela 2000-talet. Alla lån är avbetalade. Tvärtom har staden 87 procent i soliditet. Det innebär, enkelt uttryckt, att staden har nästan motsvarande ett års kostnader på banken.

Även Solna påverkas av den internationella konjunkturen. Det innebär att skatteintäkterna sjunker något. För att möta detta har vi valt att ta en liten del av de sparade resurserna. Sparar man i goda tider måste man kunna täcka upp i sämre. På detta sätt kan vi fortsätta att bedriva offensiv utveckling av servicen när många andra kommuner måste genomföra tuffa besparingsåtgärder.

SSU:s ordförande, tillika fullmäktigeledamot i Solna, beskrev Solna i dystra färger och kritiserade oss hårt för att vi inte satsar mer pengar på skolan. Detta bemötte jag med tre perspektiv. För det första satsar Solna jämförelsevis mycket pengar på skolan. Utmaningen är att få bättre valuta för dessa. För det andra har staden så stark ekonomi att vi kan satsa ytterligare på skolan trots konjunkturen.

För det tredje har vi genomfört tuffa men viktiga åtgärder. Till exempel har vi stängt tre halvfulla skolor under de senaste åren. I samtliga fall har socialdemokraterna varit högljudda motståndare. Genom att stänga skolorna har vi omfördelat resurser från glas och betong till lärare, läromedel och särskilt stöd. Socialdemokraternas marginellt högre anslag till skolan i deras budgetförslag måste ses i det sammanhanget. Deras politik leder till väsentligt mindre resurser till innehåller i skolan.

Den bittra SSU-ordföranden skriver på sin blogg att jag inte tycker att det behövs pengar till skolan. En ytterst märklig kommentar när vi är en av de kommuner som satsar mest. Varför lägger hon inte kraften på att kritisera alla de röda kommuner där anslagen är lägre och där resurserna används ineffektivt? Hon hänvisar dessutom till en tjänsteskrivelse som utgår från de preliminära ramarna som antogs i juni. Alltså en annan budget än den som debatterades nu i november. Okunnigt och nonchalant!

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Solna och Sigtuna

---

Efter tio framgångsrika år i Solna, först som politisk sekreterare och sedan som skolkommunalråd möter Henrik Kelfve (m) nya utmaningar i Sigtuna som oppositionsråd. Henrik Kelfve tillträder sin nya post efter årsskiftet och efterträder då Lars-Göran Sörqvist (m), som avgår av hälsoskäl.

- Vi Sigtunamoderater är glada över att ha lyckats värva Henrik Kelfve. Det är en styrka att få hit en så erfaren politiker från Solna, en av Sveriges framgångsrikaste kommuner. Sigtuna har stora möjligheter. Jag är övertygad om att Henrik Kelfve kan leda moderaterna och borgerligheten till en valseger 2010 och därefter leda en positiv utveckling av Sigtuna säger Lars-Göran Sörqvist (m), avgående oppositionsråd.

- Sigtuna är en kommun med ett mycket strategiskt läge mellan Stockholm och Uppsala med huvudstadens internationella flygplats. Min första utgångspunkt är att tillvarata tillväxtmöjligheterna som det innebär. Sigtuna har idag tre kronor mer i skatt än Solna. Det innebär inte att samhällsservicen håller högre kvalitet. Genom att stimulera de skapande krafterna i samhället går det att kombinera låg skatt med hög service. Jag är hedrad över att få denna utmaning och ser fram emot att bosätta mig i Sigtuna, säger Henrik Kelfve (m).

- Samtidigt som det är tråkigt att Henrik Kelfve lämnar oss förstår jag hans strävan efter nya utmaningar. Henrik Kelfve har starkt bidragit till utvecklingen av Solna till en mönsterkommun. Det är kul att vi får chansen att dela med oss av vår kompetens. Jag önskar Henrik Kelfve lycka till, säger Lars-Erik Salminen (m), kommunstyrelsens ordförande i Solna.

För mer information:
Lars-Göran Sörqvist, 070-376 52 59
Henrik Kelfve, 070-344 71 70
Lars-Erik Salminen, 073-660 94 70

I går kväll fattade moderaterna i Sigtuna beslut om att välja mig till oppositionsråd. Tillträde blir vid årsskiftet. Det innebär att jag kommer lämna Solna och uppdraget som skolkommunalråd.

Sedan jag fick förfrågan från valberedningen i Sigtuna har min familj och jag funderat länge och väl. Vårt beslut att acceptera har i huvudsak två skäl.

För det första är det en mycket tilltalande utmaning att få arbeta i Sigtuna. Kommunen har ett oerhört strategiskt läge som den nuvarande röda majoriteten inte har vilja eller förmåga att utnyttja fullt ut.

Skatten är hela tre kronor högre än Solna. Det innebär att en familj med medelinkomst måste betala över 15 000 kronor mer i skatt varje år.

Sigtuna är också en väldigt vacker kommun med en rik historia och en stark kulturell identitet. Det leder till vårt andra skäl att byta kommun. Vi har länge drömt om att ha ett eget hus med en trädgård. I Sigtuna har vi funnit en fantastisk bostad med naturen in på knuten.

Att lämna Solna efter tio år är inget lätt beslut. Vi har trivts fantastiskt bra och Solna har under denna tid utvecklats otroligt mycket. Tillväxtkommun nummer ett och företagsvänligast i Sverige. I Solna har vi visat att det går att kombinera goda resurser till den viktiga samhällsservicen med landets lägsta skatt. Efter valet 2010 ska jag göra allt jag kan för att utmana Solna.

Det är alltid trevligt att få samtala om moderaternas politik med intresserade, nyfikna och öppna människor. Extra spännande är det när dialogen sker med människor som har erfarenheter och ursprung som är annorlunda än ens eget. Så var det när jag var inbjuden att tala om moderaterna för elever på Sfi - Svenska för invandrare i Solna.

Min utgångspunkt var att ge eleverna en förståelse för moderaternas grundläggande syn på människan och samhället. Den största delen av tiden gick åt till att eleverna fick ställa frågor. Det politiska intresset var verkligen högt. Trots att tiden var väl tilltagen var vi tvungna att bryta utan att diskussionen var riktigt avslutat. Vi hade kunnat fortsätta ytterligare en lång stund.

Den största frågan för eleverna handlade om bostadssituationen. Det andra stora partiet hade varit i klassen tidigare. Lösningen som då hade givits på bostadsfrågan var att stoppa ombildningar till bostadsrätter och att införa en kommunal bostadskö.

Mitt besked var ett helt annat. Om det inte är balans mellan tillgång och efterfråga på bostadsmarknaden finns det bara en lösning - att bygga mer. Det ansvaret har borgerliga Solna verkligen axlat. När jag informerade om att hälften av alla bostäder i Solna är hyresrätter noterade jag en viss förvåning.

När den kommunala bostadskön i Solna skrotades var väntetiden 18 år. Att det finns politiker som ser ett återinförande av denna kö som lösningen på bostadsproblemen är mycket märkligt. Det är väldigt lätt för en oppositionspolitiker att lova guld och gröna skogar. Ofta hör man från vänsterkanten att alla ska ha rätt till en bostad. Samtidigt är man måttligt intresserad av bostadsbyggande. Det går inte riktigt ihop.

Det är inte ovanligt att man får höra att vi (politikerna) måste ge ungdomar en bostad, eller de äldre, eller invandrare, eller någon annan grupp människor man för tillfället vill värna. Är man inte villig att bygga så att det blir balans mellan tillgång och efterfrågan måste man i anständighetens namn redovisa vilka man inte tycker ska ha en bostad.

Om detta resonerade vi länge. Det är verkligen uppfriskande att samtala med människor som inte har växt upp i Sverige. För dem är inte partinamnen värdeladdade utan bara etiketter på intressanta alternativ.

PRESSMEDDELANDE

Samtliga kommuner i Stockholms län har nu tecknat nya avtal om samverkan för kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. De nya avtalen ökar elevernas möjligheter ytterligare att bli mottagna på lika villkor i samverkanskommunerna.

Ytterligare ett steg har tagits i arbetet att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län genom att 25 av länets 26 kommuner nu har tecknat ett gemensamt samverkansavtal inom gymnasieskolan.

- Nu öppnar vi upp fler kommunala gymnasieutbildningar för länets elever. Det innebär en större valfrihet och ökade möjligheter för eleverna att få den utbildning de önskar, säger ordförande i Kommunförbundet Stockholms Läns Utbildningsberedning Henrik Kelfve (m).

Det avtal som 25 av länets kommuner, utom Stockholms stad, har ingått omfattar alla nationella och specialutformade program vid de kommunala gymnasieskolorna. Det individuella programmet omfattas inte av avtalet.

Avtalet innebär att alla elever som bor i någon av kommunerna som har tecknat samverkansavtal blir mottagna som sökande i första hand, d v s på lika villkor, till alla de nationella och specialutformade programmen som erbjuds i samverkanskommunerna.

Förutom avtalet mellan 25 kommuner har avtal skrivits mellan Stockholms stad och 19 kommuner i länet. De kommuner som har tecknat samverkansavtal med Stockholms stad är: Danderyd, Ekerö, Järfälla, Huddinge, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Detta avtal exkluderar Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen men ger eleverna rätt att söka alla övriga nationella och specialutformade program på lika villkor. 

Frågor om samverkansavtal

Lennart Dahlberg, direktör, Kommunförbundet Stockholms Län

08-615 94 05, 073-917 94 05, [email protected]

Henrik Kelfve, ordförande, KSLs Utbildningsberedning

08-734 25 44, 070-344 71 70, [email protected]

Ylva Disheden, handläggare, Kommunförbundet Stockholm Län

08-615 94 14, 073-917 94, [email protected]

Frågor om intagning

Charlott Andersson, chef Gymnasieintagningen Stockholms Län

Intresset för Solna är stort. Vår stad tar emot många delegationer som vill besöka en skola, höra om vår äldreomsorg eller lära sig vad vi gjort för att få en så positiv utveckling. Solna är företagsvänligast, har det högsta tillväxten och den lägsta skatten i landet. Det i sin tur gör att vi är skuldfria, har en rejäl slant på banken och har råd att satsa på den viktiga samhällsservicen.

Senaste besöket var en delegation från moderaternas samarbetsparti i Ryssland. De har ännu inte någon större erfarenhet av att vara i majoritet. Det finns en kille som heter Putin som står i vägen. Våra ryska vänner vill lära sig hur man framgångsrikt styr så att de är redo när de börjar vinna val.

Mitt anförande hade rubriken: "Solna - from a municipality in crisis to a role model". Så är det faktiskt. Vi behöver bara gå femton år tillbaka för att se ett helt annat Solna än det vi ser idag. Då var staden mest känd för vårdskandalen på Polhemsgården. Sossarna chockhöjde skatten utan att vidta nödvändiga åtgärder. Medborgarna blev fattigare och den offentliga servicen sämre.

Sedan dess har det hänt en hel del. Under mitt anförande försökte jag sammanfatta de huvudsakliga principerna bakom framgångarna. För det första har vi haft fullt fokus på tillväxt. Det handlar helt enkelt om att stimulera de skapande krafterna i samhället. För det andra har vi tillämpat arbetslinjen fullt ut. Människor ska arbeta, inte gå på bidrag. För det tredje har vi infört allt mer valfrihet och stimulerat mångfald. En skola kan inte passa alla.

För det fjärde har vi skapat konkurrens inom tidigare offentliga monopol. Detta har i viss mån pressat kostnaderna. I ännu större omfattning har kvaliteten ökat. För det femte har vi skött ekonomin på ett ansvarsfullt sätt. Sist men inte minst har vi prioriterat kärnverksamheterna. Vi vågar ta ställning för vad skattebetalarna ska stå för men också vad de inte ska stå för.

Jag hoppas och tror att dessa sex principer är gångbara oavsett var i världen det behövs ett framsynt politiskt alternativ.