Interpellation angående tillfällig föräldrapenning

Till kommunfummäktiges sammanträde den 29 september fick jag en interpellation från Johanna Graf (s).


Interpellationen utgår från regeringens reform att föräldrar som är hemma på grund av sjukt barn hädanefter måste få ett intyg om barnets frånvaro. Detta är ett sätt att motverka fusk och att systemet missbrukas. Interpellanten ställde förljande frågor till mig som ordförande i barn- och utbildningsnämnden:

1.      Hur mycket resurser måste tillföras för att inte de nya arbetsuppgifterna som åläggs skolor och förskolor med flera ska inverka negativt på verksamheten?


2.      Kommer majoriteten att skjuta till mer resurser så att de nya arbetsuppgifterna inte inverkar negativt på den pedagogiska verksamheten?



Svar

Interpellanten ger uttryck för att hon delar den borgerliga inställningen till hur man ska förhålla sig till fusk och missbruk av offentlig service. Det är mycket bra. Mindre bra är den skepsis som hon uttrycker när vi går från ord till handling.


För att få tillfällig föräldrapenning vid vård av barn måste man, från den 1 juli 2008, lämna in ett intyg om barns frånvaro. Rent praktiskt innebär det att när föräldern begär ersättning från Försäkringskassan skickas automatiskt en blankett. Denna tar man med till skolan eller förskolan för underskrift.


Att den personal som har ansvar för barnen också är de som intygar deras frånvaro är fullt logiskt. För personalen innebär den nya reformen att de skriver under ett papper som föräldrarna har med sig. Barnens närvaro finns väl dokumenterad.


Svar på fråga 1
Förvaltningen har frågat ansvarig personal för ett par skolor och nästan alla förskoleområden om de ser intygen som en betungande arbetsuppgift. Det anser ingen att det är.


Svar på fråga 2
Nej. Arbetsuppgifterna påverkar inte verksamheten negativt.


Höjt grundavdrag hyllas av facket

Regeringen har under sina två första år fokuserat hårt på att sänka skatten för de som arbetar, med särskilt fokus på låg- och medelinkomsttagare. Den som har fördelen att bo i Solna kan därför räkna hem skattesänkningar på statlig, landsting- och kommunal nivå. Sammantaget blir det en rejäl slant som medborgarna får behålla. Det har definitivt blivit mer lönsamt att arbeta.

I senaste numret av TCO-tidningen hyllar TCO:s ordförande Sture Nordh höjningen av grundavdraget som genomförs till årsskiftet. Ändringen av grundavdraget innebär att brytpunkten för att betala statlig skatt höjs från 28 400 kronor till 31 700 kronor. Nordhs kommentar är: "Nu kan fler av våra medlemmar ta ett karriärsteg utan att genast drabbas av högre skatt".

Saco:s ordförande Anna Ekström instämmer och säger att det är "Jättebra att färre ska betala statlig inkomstskatt". Hon påpekar dock att det inte räcker: "Det är viktigt att avskaffa värnskatten". Även LO ställer upp bakom skattesänkningen. Chefekonom Dan Andersson påtalar dock att reformen utgår från individernas löneutfall och inte behov (?).

Debatten i Sverige har förändrats radikalt på några få år. Allt fler anser att sänkta skatter är viktigt för människors möjlighet att få vardagen att gå ihop. Sänkta skatter leder till att fler arbetar vilket är receptet för ökat välstånd. Huvudrubriken i TCO-tidningen "167 000 slipper statlig skatt" bekräftar att vi är på rätt väg.


Brett stöd för hushållsnära tjänster

Skattelättnader på hushållsnära tjänster är positivt ur flera aspekter. Människor får bättre möjligheter att ägna sig åt livskvalitet. Det kan till exempel handla om att få mer tid med barnen och ändå ha möjlighet att göra karriär.

Demoskop har undersökt svenskarnas inställning till den borgerliga regeringens refom om hushållsnära tjänster. Hela 59 procent anser att reformen är positiv. Bara 31 procent anser att reformen är negativ. Därmed finns det ett brett folkligt stöd.

Nästan hälften av socialdemokraternas väljare är positiva. Det måste ställa till det för Mona Sahlin som gärna talar nedsättande om reformen. På socialdemokraternas hemsida kan man läsa följande om hushållsnära tjänster, skrivet av Susanne Eberstein (s):

"Den borgerliga regeringen strör pengar över de redan välbeställda".
Ursäkta?!? Hur kan en skattelättnad vara att strö pengar. Tror (s) att alla pengar i grunden är statens?

"Jag är övertygad om att de som köper hemtjänster har råd att betala det fulla priset".
De med lägre inkomster har nu också råd. I (s) Sverige är det bara höginkomsttagarna.

Som det nu är betalar alla inkomsttagare deras städning via sin skatt.
Är det sådan begränsad visdom som ligger till grund för (s) fördelningspolitik?

Jag är stolt över att regeringen infört skattelättnader för hushållsnära tjänster. Nu hoppas jag bara att begreppet hushållsnära kan vidgas ytterligare.


Krav på skattelättnad

Den politiska debatten och medias skildringar i Sverige har efter alla år med socialdemokratisk dominans haft en märklig utgångpunkt. De höga skatterna har tagits som självklara. Däremot har minskade bidrag mötts med misstänksamhet. Den som inte velat sprida skattebetalarnas pengar omkring sig har varit den stygga. Några djupa reflektioner om var pengarna faktiskt kommer ifrån har varit sällsynta.

Sedan valet har debatten och problembeskrivningen svängt 180 grander.  Den förra regeringen valde att ge stöd till människor genom att inrätta bidrag i olika former. Nuvarande regering ger istället stöd till människor genom att ge skattelättnader. Nu kritiseras inte regeringen främst för att man sänker bidrag utan för att skattesänkningarna inte är tillräckligt omfattande.

Det började när regeringen införde jobbskatteavdraget eller jobbavdraget. Reformen innebär en skattelättnad för alla personer som har inkomster av anställning eller aktiv näringsverksamhet. Syftet är att det ska löna sig bättre att arbeta och att fler arbetslösa ska uppmuntras att komma tillbaka till arbetslivet. Däremot sänktes inte skatten för pensionärer i samma utsträckning.

Igår presenterade Allians för Sverige en överenskommelse inför höstens budgetproposition om förbättringar för de flesta av Sveriges pensionärer, bland annat genom sänkt skatt för pensionärer. Tyngdpunkten ligger på de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Den genomsnittliga skattesänkningen blir cirka 2 600 kronor per år.

Kritiken lät inte vänta på sig. Det trevliga är dock att nästan alla, från höger till vänster, kritiserar förslaget för att det inte tillräckligt. Till och med Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har sänkt skatt som krav. De skriver att förslaget är bra men att "det är långt kvar".

Avskaffa TV-licensen

I Sverige är det lag på att alla som innehar en TV-mottagare ska betala TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna. Intäkterna går till att finansiera Sveriges Television och Sveriges Radio. Syftet med dessa medier ska vara att tillgodose medborgarnas behov av public service. Enligt lagen ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte betalar sin avgift dömas till böter.

Public service eller i allmänhetens tjänst är ett vagt begrepp. Den politiska idén är att opartisk och mångsidig information ska finnas tillgänglig. Detta är en logik som inte stämmer. För det första existerar inte opartiskhet. Den som tror att Aktuellt och Rapport är mer opartiska än TV4 Nyheterna eller någon annan nyhetsförmedlare misstar sig grovt. Hur trovärdig en nyhetskälla är avgörs av konsumenterna och av andra medier.

Även argumentet om mångsidighet faller platt. Aldrig tidigare har så många människor haft möjlighet att skapa, förmedla, konsumera och värdera så mycket information som nu. Utbudet är enormt, och det växer lavinartat. Dessutom innebär konkurrensen från SVT och SR att andra producenter av public service (som inte finansieras via lag) inte kan bära sig. Betyder detta att jag inte vill ha skattefinansierad public service? Nej - men jag har en helt annan definition av begreppet.

För mig är public service att samhället säkerställer att information finns tillgänglig även till dem som har någon begränsning. Det kan handla om nyheter på en minoritets språk, på teckenspråk eller liknande. Det innebär inte att program måste produceras av ett statligt bolag eller att de måste sändas i en statlig kanal. Det går utmärkt att köpa program och betala en fri kanal för att få sända. Dessutom ska bara sådant som inte bär sig själv finansieras av skattebetalarna.

Oavsett om det är min eller den rådande definitionen av public service som gäller är dagens TV-avgift orättvis. Att bara de som innehar en TV-mottagare ska betala för en allmän samhällstjänst är fel. Det är som om bara de som har barn i skolan ska betala skatt till utbildning. Därför är förslaget från Bengt Dennis, Christina Jutterström och Anders Lindström, som de skriver om på DN-debatt idag, ett steg i rätt riktning.


Kommunism ger fattigdom

Aldrig förr har svensk media granskat en kommunistisk diktatur som nu. Äntligen belyser man vad kommunism leder till för samhälle. Den magnifika invigningen av OS var imponerande. Mindre imponerande var regimens propaganda som i högsta grad var närvarande. Särskilt tydligt var detta när små, söta barn i minoriteternas folkdräkter bar in den kinesiska flaggan. Minoriteter som i den röda vardagen lever på undantag. Denna reflektion gjordes även av en svensk sportjournalist i SVT. Mycket bra!

Ett tydligt exempel på hur en kommunistisk diktatur fungerar är att tränare och idrottsutövare från Kina inte får uttala sig till media. Allt ska gå via myndigheterna. Helt bisarrt! Det verkar som om de kommunistiska ledarna själva inser att deras land har sidor som är besvärande. Varför tystar man annars människor som rimligen borde ha yttrandefrihet?

Enligt SVT är Kina det land i världen där inkomstklyftorna är störst. Är inte det lite märkligt eftersom det är kommunisternas affärsidé att motverka klyftor? Här ser vi vad kommunism leder till. Min uppfattning är att inkomstskillnaderna är i sig ointressanta. Det viktiga är att alla människor har en grundläggande trygghet. Med det menar jag bland annat tillgång till utbildning, vård och ett rättssäkert samhälle. Alla ska ha möjlighet att lyckas och ingen ska fara illa.

Det ska bli intressant att höra vad den svenska vänstern gör för reflektioner. Troligen följer de den röda handboken och spelar upp en teater där obekväma sanningar tigs ihjäl. Precis som dagens OS-invigning. Mycket vacker yta men unket innehåll.

Stolt vit heterosexuell man


Idag är det pridefestivalens höjdpunkt då den färgsprakande paraden går genom Stockholms innerstad. Visst är det härligt att människor, som på många håll i världen blir förföljda för sin sexuella läggning, i Sverige kan bära huvudet högt och respekteras. Det finns förvisso fördomar och trångsynthet även i detta avlånga land, men vi har kommit en bra bit på väg.

Att vara en sann liberal innebär att man kämpar för alla människors rätt till liv, frihet och egendom. Att alla människor ska respekteras för sina livsval, åsikter och värden. Med alla människor menar jag just ALLA människor. Här framträder en skiljelinje mot de ickeliberala.

I min politiska vardag möter jag ofta dubbelmoral. Personer som lever efter den politiska korrekthetens måttstock. De vurmar exempelvis för HBT-personer. Det är i sig mycket bra. Samtidigt kan samma personer uttrycka förakt för andra människor i samhället. Inte sällan får man slängar om att man inte förstår en fråga eftersom man är man. Det händer också ofta att unga politiker inte tas på allvar för att de "saknar erfarenhet". Att utmåla en direktör från Djursholm som mänsklighetens fiende är vardagsmat.

Idag, och alla andra dagar, ska alla människor vara stolta över den de är. Oavsett läggning, hudfärg, bakgrund, religion, bostadsort eller inkomst. Glädjs över olikheten och visa respekt.

Bättre med avgift än skatt


I Dagens Nyheter kan man idag läsa om upprörda villaägare som tvingas betala till vägbyggen. Detta sker i ett antal svenska kommuner. Deras synpunkter är rimliga utifrån synsättet att vägar är en allmän nyttighet som bekostas via skatten. En skatt de redan har betalt.


Alla vägar är dock inte i första hand allmännyttiga. En viktig politisk utgångspunkt för mig är att den som använder något också är den som tar kostnaden. Därför är det rimligt att lokala gator, som främst finns till för dem som bor eller verkar i området, också finansieras av dessa. Men - och detta är ett viktigt men - då ska inte kostnaden för vägarna redan ha betalts via skatten.


Denna fråga är naturligtvis inte helt enkel. Att en Europaväg finansieras via staten är glasklart. Det är en nationell angelägenhet. Att en huvudled finansieras via kommunen är lika självklart. Det finns dock ett antal vägar som blir en fråga om bedömning. Det finns dock en klok lösning.


En skatt eller avgift ska vara tydligt motiverad. Det har inte fastighetsskatten varit tidigare. Den hade ingen koppling till fastigheten efter att den var betald. Den inkomst staten fick användes inte till att ge fastighetsägaren en motsvarande service. En sådan skatt är principiellt felaktig.


Nu har regeringen ersatt fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift. Det är ett steg i rätt riktning. Ännu är det dock staten som bestämmer över avgiftens storlek. Det bör ändras med tiden. Det rimliga vore att denna intäkt öronmärks för lokala vägar och annan infrastruktur som har koppling till fastigheterna. Avgiften ska inte vara högre än dessa kommunala kostnader. På detta sätt finansieras den typ av vägar som villaägarna i Dagens Nyheter inte vill betala. Därmed betalar de vägen en gång, och inte som idag, två gånger.


Farväl Gotland - på återseende

Så var Almedalsveckan över för denna gång. Trots att vi befinner oss mitt emellan två val har aktiviteten i Visby varit överraskande hög. Partiernas utspel har förvisso varit förutsägbara och jämförelsevis få. Något annat var inte att vänta.

För den som är intresserad av samhällsfrågor är Almedalsveckan ett oerhört väldukat smörgåsbord. Det vore uppfriskande om fler personer, som inte är politiker, lobbyister eller ansvariga tjänstemän, deltog.

Alla politiska rörelser är närvarande under Almedalsveckan. Det är underhållande att ta del av politik och företrädare man sällan stöter på i vardagen.

Samtidigt inser man hur skönt det är att slippa en del av dem. Ta bara Sverigedemokraterna som dess bättre inte finns representerade i Solna. Min uppfattning är att deras idéer, som de försökte marknadsföra i Almedalen, är helt sjuka. Det finns anledning att återkomma till det i ett senare inlägg.

Nu bär det av till sundets pärla, Helsingborg. Redan nu ska jag dock boka resa och boende inför nästa års politikervecka i Almedalen. Då kommer den politiska temperaturen att stiga ytterligare. Farväl Gotland och på återseende!

Alliansdag i Almedalen

Idag genomförde de fyra allianspartierna, för första gången, en gemensam alliansdag i samband med politikerveckan i Visby. Det täta samarbetet är en styrka som det röda laget har mycket svårt att matcha.

Dagen inleddes med ett samtal mellan ungdomsförbundens ordföranden. Därefter resonerade en panel, bestående av lokala företrädare från de fyra partierna, om hur man bygger starka lokala allianser. Därefter kom seminariet som en ej namngiven socialdemokratisk ombudsman ansåg vara veckans höjdpunkt. Alliansens partisekreterare hade ett panelsamtal under rubriken: "Så vinner vi valet".

Ombudsmannen verkade förvänta sig att valplanen och alla taktiska övervägandena skulle läggas på bordet. Det om något hade varit en nyhet. Nu var innehållet (tack och lov) förutsägbart, självklart men också bra. För det första ska alla goda resultat av den förda politiken kommuniceras. För det andra ska ett gemensamt valmanifest inför valet 2010 tas fram. För det tredje ska alliansen visa att man förmår ta ansvar och leda Sverige framåt. För det fjärde ska alliansen utvecklas i hela landet. För det femte ska frågan om regeringsalternativen riktas mot de tre vänsterpartierna.

Dagens höjdpunkt var när partiledarna intog scenen på Donners plats. Torget var välfyllt av alliansvänner och enstaka ambitiösa socialdemokratiska ombudsmän. Solen sken och det hela blev en trevlig stund. Varken mer eller mindre. Sammantaget är jag förvånad över att partiledarna inte tog tillfället i akt och släppte några frihetliga reformer. Det blev förvisso en utredning om hur konkurrensen kan ökas. En dag som denna bör man ta fram den stora kanonen.

Samma gamla socialdemokrati

Igår kväll var det socialdemokraterna och Mona Sahlins tur att inta scenen i Almedalen. Därefter bagav sig Sahlin till Kongresshallen för att delta i "Efterfrågat" en utfrågning av Lars Adaktusson. I Sahlins anförande kunde man inte se mycket av självkritik. I utfrågningen av Adaktusson var Sahlin tydligare. Hon sa då att socialdemokraterna inte kan vinna valet 2010 på samma politik som de förlorade med 2006. En sund och bra inställning. Vad Sahlin inte gav besked om under gårdagen var hur deras politik förändras.

Ett tydligt exempel på att socialdemokraterna inte förändrats ett dugg är dock beskedet om fastighetsskatten. De vill höja skatten för de högst taxerade villorna. Fastighetsskatten är en omotiverad skatt. Det är helt orimligt att man ska straffas för att man köpt något för redan hårt beskattade pengar. Inte nog med att socialdemokraterna tycker att det är en bra idé - nu vill de dessutom göra skatten progressiv. Allt i rättvisans namn. Dessvärre har Sahlin och socialdemokraterna, enligt mig, en definition av rättvisa som är helt skruvad.

Ett tydligt besked gav Mona Sahlin dock. Hon sa: "Jag ska fortsätta vara oppositionsledare. I två år till i alla fall. Som mest." Det innebär alltså att hon lämnar sin post om vänsterpartierna inte vinner nästa val. Hennes karriär som s-ledare blir då historiens kortaste. Det kan jag leva med.

* Bild tv: Lars Adaktusson; Bild th: Mona Sahlin

Gudrun i skuggan

Trycket på årets Almedalsvecka blir av naturliga skäl inte så högt som det är närmare ett val. Det innebär inte att Visby inte sprudlar av politiska aktiviteter. Idag har tempot ökat markant. De pittoreska gatorna och torgen är fyllda av människor. Jag lyckades dock hitta en politisk smygare som få kan ha märkt av.

En bit utanför ringmurens östra port hörde jag en välbekant och högtalarförstärkt röst på avstånd. Nyfiken som man är smög jag mig närmare. Där stod hon. Kvinnornas kvinna Gudrun Schyman hade hittat den enda platsen i centrala Visby som inte myllrade av folk. Alternativt väljer helt enkelt människor en annan väg när de hör vem som talar. Fi hade ordnat ett torgmöte som lockade få och imponerade färre.

Talet innehöll inga nyheter. Det gjorde inte deras kampanjmaterial heller. Skälet till att Fi i princip utraderats från den politiska kartan anses av dem själva inte vara deras eget ansvar. De skriver att: "motreaktionen mot feminismen tagit sig tydliga uttryck i demonisering, förlöjligande och osynliggörande". Jag kanske inte följer samhällsutvecklingen tillräckligt noga, men jag har inte märkt av den tydliga demoniseringen.

Fi:s tillkortakommanden kanske helt enkelt har att göra med att deras politik är klart vänstervriden och selektiv. Det är ingen smart politisk strategi att påstå att halva befolkningen är maktgalna våldsverkare som förtrycker den andra halvan. I deras folder redovisas ett fullständigt verklighetsfrånvänt förslag. Det ska inrättas en jämställdhetsfond som finansieras solidariskt av staten och arbetsgivarna. Fondens medel ska användas för att höja kvinnors löner. Man tar sig för pannan.

Jag är inte feminist - jag är humanist. Alla människor ska ha samma frihet och samma ansvar oavsett om de är kvinnor eller män. Jag är glad att Fi:s politik inte attraherar människor. Kanske blir jag den enda i medie- och bloggvärlden som noterade deras närvaro i Visby.


På plats i Almedalen

För tredje året i rad är jag på plats på Gotland under Almedalsveckan. Under en sommarvecka varje år samlas i princip alla politiska partier och intresseorganisationer. Varje kväll håller en partiledare (oftast) ett anförande i Almedalen. Under dagarna anordnas seminarier och kampanjaktiviteter i stort sett var du än befinner dig, så länge du är innanför Visbys vackra ringmur.


Folkpartiet inledde veckan igår med att bland annat kräva sänkt bolagsskatt. Inget dumt förslag alls. Då ökar Sveriges konkurrenskraft. Mona Sahlins kommentar var lika förutsägbar som ytlig: "Varför talar de inte om barnen och de gamla?". Ser vi till att landets näringsliv mår bra och att många investeringar sker i Sverige skapas nya jobb och tillväxt. Därmed ökar människors eget handlingsutrymme. Dessutom ökar skatteintäkterna vilket skapar handlingsutrymme. Är den ekvationen verkligen så svår att förstå?


Under veckan kommer utspelen från partierna att stå som spön i backen. Imorgon är det socialdemokraternas tur att stå i rampljuset. Det ska bli spännande att höra om det finns några idéer om hur man stimulerar de välståndsskapande krafterna i samhället. Några idéer om hur människor kan växa av egen kraft. Det duger inte att dela in människor i olika tycka-synd-om-grupper för att sedan bara erbjuda bidrag.


Det är nu fyrtio år sedan sommartraditionen i Almedalen startades. Den 11 juli är det moderaternas dag. Då kommer Fredrik Reinfeldt att rocka loss ordentligt, hoppas jag.


Regeringen uppfyller vallöften

Tidningen Riksdag & Departement redovisar i senaste numret hur väl regeringen lyckats med att infria sina vallöften. Resultatet efter halva mandatperioden är imponerande. Av de 131 punkterna är 70 klara och ytterligare 43 på gång. Endast 18 återstår att sätta tänderna i. Det går knappast att kritisera regeringsdugligheten.

Den borgerliga regeringen fick ett tydligt mandat att genomföra den politik allianspartierna enades om före valet 2006. Detta sker med stor målmedvetenhet. Utmaningen är att bättre kommunicera detta till medborgarna. Det känns tryggt och nytt att vi har en regering som håller sig till planen.



Döda politiska karriärers sällskap


Hysteriskt rolig satir av Mattias Svensson och Fredrik Westlund. Med denna film vädjar de till alla liberala riksdagsledamöter att rösta nej till FRA-lagen.

Klicka på bilden för att se filmen.







 


Stoppa FRA-lagen!

Varje människas rätt till integritet och skydd mot övergrepp är grundbultar i ett civiliserat samhälle. Därför reagerar jag med ryggmärgen över regeringens förslag om att utöka Försvarets radioanstalts (FRA) möjligheter att övervaka internet. Den skepsis jag känner delas av många. Det i sig är dock inget argument. Det är viktigt att sätta sig in i frågan, att försöka förstå förespråkarna och därefter ta ställning. Det har jag gjort och min slutsats är tveklöst - skrota förslaget nu! På onsdag ska riksdagen rösta om förslaget.

Min första anhalt i försöket att förstå var propositionen:
Försvarsunderrättelseverksamhet får endast avse utländska förhållanden (§1).

   Är inte hot som uppstår inom landet lika allvarliga? Är människors integritet inte lika vikig om de lever i ett annat land? Hur kan man garantera på förhand att informationen man fiskar upp avser utländska förhållanden? Det kan man självklart inte. All information som granskas, som inte innehåller det man enligt propositionen eftersöker, är kränkande övergrepp på enskilda människor.

Myndigheter får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer (§2).
   Det finns därmed ingen garanti att informationen stannar hos svenska myndigheter. Staten ska alltså inte bara snoka i människors liv utan även skvallra om det till andra.

Min andra anhalt var Försvarets radioanstalt:
Under "Nyheter" på FRA:s hemsida ligger ett uttalande som slår fast att FRA inte kommenterar lagförslaget innan voteringen i riksdagen. Det är både smakfullt och önskvärt. Dock bryter de mot detta på samma sida. Strax intill nyheterna ligger en text som bemöter DN:s ledare i frågan.

I DN:s ledare kan man läsa att den föreslagna signalspaningen "ger Försvarsmakten rätt att utifrån ett knippe hemliga sökkriterier välja ut, granska och lagra e-post, sms och annan kabelburen kommunikation mellan vanliga svenskar som inte är misstänkta för något brott".

FRA:s kommentar är att "Detta är helt fel. Man måste skilja på Försvarsmakten och FRA". Förvisso är detta korrekt. Nu byggde DN:s kritik knappast på vilken statlig myndighet som begår övergreppen. Huvudbudskapet i citatet från DN ovan bemöts inte med en stavelse.

Som en sann liberal anser jag att varje människa har rätt till liv, frihet och egendom. Statens främsta uppgift är att garantera dessa rättigheter. Det innebär ibland att staten själv måste kränka människor. Med denna vetskap inser jag att man ibland måste fatta svåra beslut där litet ont kan göra mycket gott. Efter att ha granskat motiven till den nya lagen "En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet" ser jag lite gott men mycket ont. Därför hoppas jag att en majoritet av riksdagsledamöterna på onsdag röstar mot förslaget.

Mer information om varför lagen bör stoppas hittar du på moderata ungdomsförbundets sida.


Bästa kommunerna att bo i är blåa


Tidningen Fokus rankar årligen Sveriges kommuner efter var det är bäst att bo. 30 olika kategorier ligger till grund för undersökningen, alltifrån jämställdhet och miljö till företagande och arbetslöshet.

Av de 15 bästa kommunerna har 13 borgerlig majoritet. Av dessa har tolv moderat ordförande i kommunstyrelsen. Solna är enligt undersökningen den elfte bästa kommunen i landet att leva i.

Av de 15 sämsta kommunerna styrs 13 av socialdemokraterna. Det är knappast en tillfällighet.




 


Vårdnadsbidrag införs i Solna

Igår fattade majoriteten i barn- och utbildningsnämnden beslut om att införa vårdnadsbidrag från den 1 oktober. Genom detta beslut stöttas föräldrar som väljer att stanna hemma med sina barn. Valfriheten för barnfamiljerna stärks.

Kostnaden för vårdnadsbidraget är svår att beräkna eftersom kalkylerna bygger på ett antal osäkra faktorer. Bedömningen är dock att reformen kostar 6 miljoner kronor per år. Barn- och utbildningsnämnden får därmed ett tillskott på 1,5 miljoner kronor för det sista kvartalet 2008. Därmed kommer införandet av vårdnadsbidraget inte att ske på bekostnad av annan verksamhet.

Vårdnadsbidraget betalas ut med 3000 kronor per månad per barn och kalendermånad för barn som är folkbokförda i Solna och som inte har plats i förskoleverksamhet. Bidraget kan betalas ut för barn mellan 1 och 3 år.

Sänkt skatt ger mer än löneökningar

Skattebetalarnas förening har studerat vad som hänt i svenska folkets plånböcker de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare har haft en löneökningseffekt på 1 059 kronor och en skattesänkningseffekt på 1 221 kronor. Motsvarande siffror för en sjuksköterska är 791 respektive 1 284 kronor. Köpkraften har därmed påverkats mer av skattesänkningarna än av löneökningarna. Eftersom siffrorna är nationella är effekten ännu större i Solna eftersom vi sänker den redan låga kommunalskatten.

Läs gärna rapporten "Löneutvecklingen och skatterna" från Skattebetalarnas förening.


Borgmästaren som slutade patrullera



I senaste nummret av Handelskammartidningen (4/2008) kan detta reportag beskådas. Tidningen ges ut av Stockholms Handelskammare. Artikeln handlar om Solnas borgmästare Lars-Erik Salminen (m) och vår stads företagarvänliga attityd.

* Klicka på bilden för att läsa artikeln.

Tidigare inlägg
RSS 2.0