Igår avtackades jag av politiker och tjänstemän i Solna stad. Beslutet att flytta till Sigtuna och att anta utmaningen som oppositionsråd är helt rätt. Det förtar inte känslan av vemod. Tio år har jag varit engagerad i Solna och under den tiden har jag fått många vänner. En stor del av dem kom till avtackningen med värmande ord och gåvor. Hur säger man farväl till så många människor som berikat ens liv under lång tid?

Tack kära medarbetare och kollegor. Ni har gjort mitt liv rikare. Jag har upplevt värme och respekt från första stund jag klev in i Solna stadshus. Er kompetens och ert ifrågasättande har utvecklat mig mycket. Många av er har funnits vid min sida alla år i Solna. Andra har jag fått glädjen att lära känna under resans gång. Med dessa korta ord vill jag rikta ett tack till er alla från mitt hjärta. Utan er skulle jag inte vara den jag är idag.

Från solna.se: KOMMUNALRÅDET HENRIK KELFVE AVTACKAT

Kommunalrådet Henrik Kelfve blev högtidligen avtackad igår av arbetskamrater, politikerkollegor och vänner. Han flyttar till Sigtuna och lämnar därmed sina politiska uppdrag i Solna. Henrik Kelfve började sin karriär i Solna år 2000 som Anders Gustâvs politiske sekreterare. 2006 utsågs han till kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han har dessutom under sina år i Solna bland annat varit ordförande i gymnasienämnden och ledamot i barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen samt i kommunfullmäktige.

Till ny ordförande i barn- och utbildningsnämnden efter Henrik Kelfve har utsetts Arion Chryssafis.

Bilden: Kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Salminen uppvaktar Henrik Kelfve.

1. Vilka slutsatser har staden dragit av Skolverkets inspektionsrapporter från de fristående skolorna i Solna?

3. Tänker staden vidta några andra åtgärder för att snabbare bli uppmärksam på kvaliteten i Solnas fristående skolor?

Majoriteten i Solna har satt tydligt fokus på öppen och tydlig kvalitetsgranskning inom skolan. Tyvärr har resultatet av detta arbete inte ännu blivit konkreta reslutat. Skälet till detta är att det tekniska stödet tagit mer tid än vad vi önskat. Staden som helhet arbetar intensivt med att utveckla hemsidan och de tekniska verksamhetssystemen. Vad som ska granskas har nämnden fattat beslut om.

I den kvalitetsgranskning som snart finns på plats ska alla verksamheter, oavsett huvudman, ingå. Detta uppnås genom ett gott samarbete med såväl kommunala som fristående skolor. I det arbete för lika villkor mellan alla verksamheter, där kvalitetsgranskning varit en stor del, har företrädare för såväl kommunala som fristående skolor ingått.

Jag ser i dagsläget inget behov av att staden fattar beslut om en viss typ av granskning av de fristående skolorna. Dels för att vi inte stött på något motstånd, dels för att kvalitetsgranskningen är inne i en utvecklingsfas. Det kan vara direkt kontraproduktivt och begränsande att staden fastnar i en form.

Interpellationen ger en bild av att det inte finns någon insyn i de fristående verksamheterna. Det är direkt felaktig. För det första är Skolverket tillsynsmyndighet. Via skolorna själva eller via Skolverket samlar förvaltningen in uppgifter om bland annat måluppfyllelse och betyg från eleverna i de fristående skolorna. Det sker även ett antal granskningar av såväl de kommunala som de fristående skolorna på stadens initiativ.

LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands Bro, Sigtuna och Solna. Arbetet har bland annat som syfte att förbättra resultaten, att öka måluppfyllelsen vid de utvärderade enheterna, att enheterna får bättre underlag för sitt eget utvecklingsarbete och att enheterna får möjlighet att jämföra sig med andra för att hämta inspiration.

Utvärderingsgruppen återför resultatet till enhetens chef, som ansvarar för utvecklingsarbetet inom enheten. I samband med denna återkoppling sker också en avstämning av det skriftliga underlaget för den fortsatta dialogen med förvaltningsledning och politiker, rapporten lämnas till nämnd. Dessa granskningar innefattar alla fristående och kommunala skolverksamheter i Solna.

Samtliga enheter i kommunen, inklusive de fristående skolorna, granskas en gång vart sjätte år. Tillsammans med Skolverkets inspektioner innebär det att alla enheter i kommunen granskas två gånger under en sexårsperiod. Skolverket kommer även, efter förslag från den borgerliga regeringen, att fördubbla granskningarna. De kommer därmed att ske vart tredje år.

Alla skolor i Solna deltar i en attitydundersökning där elever och föräldrar i olika årskurser får svara på frågor. Detta redovisas i kvalitetsredovisningen samt i kvalitetsindikatorer på nätet från och med 2009. Från 2009 kommer kvalitetsindikatorer presenteras på nätet för alla skolor. Det pågår även långtgående diskussioner inom länets kommuner att genomföra gemensamma kundnöjdhetsundersökningar.

Förvaltningen begär in de fristående skolornas egna kvalitetsredovisningar. De fristående skolorna bjuds även regelbundet in till möte för avstämning av ekonomi och diskussion av gemensamma frågor. I detta sammanhang diskuteras även kvalitetsfrågor. Enskilda möten med representanter från fristående skolor förekommer också under året. Sådana möten kan exempelvis initieras av staden mot bakgrund av brister i kvalitet.

De fristående skolorna samarbetar med resursenheten kring barn i behov av särskilt stöd. Det ger staden insyn i elevers rätt till stöd på fristående skolor. Det sker även löpande undersökningar av de fristående skolornas ekonomi. På så sätt görs en bedömning av skolornas stabilitet.

Förvaltningen gör skolbesök i de fristående skolorna i Solna och därmed utnyttjar sin insynsrätt. Om det finns Solnaelever i de fristående skolorna i Solna försäkrar förvaltningen sig om elevens rättigheter till god utbildning. Detta är ett löpande arbete men görs även på förekommen anledning. Förvaltningen begär till exempel in dokument och är behjälpliga i att korrigera om fel upptäcks. Vid allvarliga brister görs en anmälan till Skolverket.

Svar på fråga 1
Det går inte att redovisa en samlad slutsats. Om interpellanten vill veta vad staden anser om en speciell skola får den frågan ställas i en ny interpellation. Staden arbetar enligt ovan. I de fall staden gör placeringar på specialskolor kan brister i kvalitet leda till att vi hittar andra vägar att tillgodose elevens behov. I övrigt har vi valfrihet.

Svar på fråga 2
Nej. Som framgår av svaret ovan har staden insyn. Det behövs inga extra beslut för det.

Svar på fråga 3
Svaret ingår i brödtexten.

Under fredagen och lördagen genomför moderaterna ett konvent med sikte på framtiden. Ett antal arbetsgrupper har tagit fram rapporter om olika politiska områden. Förnyelsen av moderaterna måste fortsätta. Vi ska vara det parti som tar sin utgångspunkt i människors vardag och framtidens utmaningar. Då behövs ett ständigt utvecklingsarbete och en levande diskussion.

Desto högre man har i tak, desto större chans att man inte alltid är överens i alla delar. Det är uppfriskande med en debatt där olika synsätt möts. På ett moderat framtidskonvent delar dock alla samma grundvärderingar. En fråga där jag inte delade partiledningens arbetsgrupps synpunkter handlade om barngruppernas storlek i förskolan.

För mig är barngruppernas storlek ett oviktigt mått på kvalitet. Desto viktigare är det med personaltäthet och kompetens. Arbetsgruppens förslag var att moderaternas politik ska slå fast att förskolorna ska ha små barngrupper. Det har talats om 12 barn per grupp. Jag säger inte att det är fel, men det måste få se olika ut.

I mitt anförande på konventet berättade jag om förskolan Tellus i Bergshamra. Där är barngrupperna stora med 33 barn. Det innebär inte att barnen alltid är hel grupp. Större delen av tiden arbetar man med en pedagog och sex barn. På så sätt för varje barn uppmärksamhet och man kan fördjupa sig i olika pedagogiska arbeten.

Moderaterna ska inte vara det parti som klampar in på Tellus eller någon annan förskola och säger att deras arbetssätt är fel. Personalen är nöjd, föräldrarna är trygga och barnen trivs. Vi måste inse att begreppet barngruppernas storlek inte beskriver hur en förskola arbetar.

Vi var en majoritet som delade denna uppfattning. Det slutade, som så ofta inom politiken, med en kompromiss som jag kan leva med.

För andra gången på en vecka tog jag del av en kommunal budgetdebatt. På onsdagen besökte jag min kommande hemkommun Sigtuna. Det var trevligt att träffa många av de människor som jag kommer arbeta med från årsskiftet. Debatten var inte nämnvärt annorlunda än i Solna. Eftersom jag inte haft möjlighet att granska budgetförslagen i detalj är det svårt att kommentera innehållet. Nästa år blir det desto mer inblandning från min sida.

Några observationer gjorde jag dock. För det första verkade inte den röda majoriteten reflektera över det faktum att skatten är betydligt högre i Sigtuna än i många andra likande kommuner. Det saknades resonemang om hur effektivt resurserna används. För det andra verkade den socialdemokratiska ledaren stolt över att kommunen hade 180 miljoner i lån. Trots skulderna vill han att Sigtuna ska investera friskt. I min värld är det klokare att ligga lågt med investeringar som inte är absolut nödvändiga så att man kan göra kommunen skuldfri.

I samband med besöket i Sigtuna blev jag intervjuad i en timme av tidningen Sigtunabygden. Syftet var att göra ett porträtt av det kommande oppositionsrådet. Det kändes lite ovant att svara på ett antal frågor om mig som person. Det vanliga är att man blir intervjuad om politiken. En del av journalistens upplägg var en frågesport om Sigtuna. Jag lyckades hyfsat med två fel av ett tiotal frågor.

På måndagskvällen, och en del av natten, debatterade kommunfullmäktige i Solna budget 2009. Trots det ekonomiska läget i världen står Solna stad stadigt. Solna stad har under borgerlig majoritet redovisat överskott under hela 2000-talet. Alla lån är avbetalade. Tvärtom har staden 87 procent i soliditet. Det innebär, enkelt uttryckt, att staden har nästan motsvarande ett års kostnader på banken.

Även Solna påverkas av den internationella konjunkturen. Det innebär att skatteintäkterna sjunker något. För att möta detta har vi valt att ta en liten del av de sparade resurserna. Sparar man i goda tider måste man kunna täcka upp i sämre. På detta sätt kan vi fortsätta att bedriva offensiv utveckling av servicen när många andra kommuner måste genomföra tuffa besparingsåtgärder.

SSU:s ordförande, tillika fullmäktigeledamot i Solna, beskrev Solna i dystra färger och kritiserade oss hårt för att vi inte satsar mer pengar på skolan. Detta bemötte jag med tre perspektiv. För det första satsar Solna jämförelsevis mycket pengar på skolan. Utmaningen är att få bättre valuta för dessa. För det andra har staden så stark ekonomi att vi kan satsa ytterligare på skolan trots konjunkturen.

För det tredje har vi genomfört tuffa men viktiga åtgärder. Till exempel har vi stängt tre halvfulla skolor under de senaste åren. I samtliga fall har socialdemokraterna varit högljudda motståndare. Genom att stänga skolorna har vi omfördelat resurser från glas och betong till lärare, läromedel och särskilt stöd. Socialdemokraternas marginellt högre anslag till skolan i deras budgetförslag måste ses i det sammanhanget. Deras politik leder till väsentligt mindre resurser till innehåller i skolan.

Den bittra SSU-ordföranden skriver på sin blogg att jag inte tycker att det behövs pengar till skolan. En ytterst märklig kommentar när vi är en av de kommuner som satsar mest. Varför lägger hon inte kraften på att kritisera alla de röda kommuner där anslagen är lägre och där resurserna används ineffektivt? Hon hänvisar dessutom till en tjänsteskrivelse som utgår från de preliminära ramarna som antogs i juni. Alltså en annan budget än den som debatterades nu i november. Okunnigt och nonchalant!

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Solna och Sigtuna

---

Efter tio framgångsrika år i Solna, först som politisk sekreterare och sedan som skolkommunalråd möter Henrik Kelfve (m) nya utmaningar i Sigtuna som oppositionsråd. Henrik Kelfve tillträder sin nya post efter årsskiftet och efterträder då Lars-Göran Sörqvist (m), som avgår av hälsoskäl.

- Vi Sigtunamoderater är glada över att ha lyckats värva Henrik Kelfve. Det är en styrka att få hit en så erfaren politiker från Solna, en av Sveriges framgångsrikaste kommuner. Sigtuna har stora möjligheter. Jag är övertygad om att Henrik Kelfve kan leda moderaterna och borgerligheten till en valseger 2010 och därefter leda en positiv utveckling av Sigtuna säger Lars-Göran Sörqvist (m), avgående oppositionsråd.

- Sigtuna är en kommun med ett mycket strategiskt läge mellan Stockholm och Uppsala med huvudstadens internationella flygplats. Min första utgångspunkt är att tillvarata tillväxtmöjligheterna som det innebär. Sigtuna har idag tre kronor mer i skatt än Solna. Det innebär inte att samhällsservicen håller högre kvalitet. Genom att stimulera de skapande krafterna i samhället går det att kombinera låg skatt med hög service. Jag är hedrad över att få denna utmaning och ser fram emot att bosätta mig i Sigtuna, säger Henrik Kelfve (m).

- Samtidigt som det är tråkigt att Henrik Kelfve lämnar oss förstår jag hans strävan efter nya utmaningar. Henrik Kelfve har starkt bidragit till utvecklingen av Solna till en mönsterkommun. Det är kul att vi får chansen att dela med oss av vår kompetens. Jag önskar Henrik Kelfve lycka till, säger Lars-Erik Salminen (m), kommunstyrelsens ordförande i Solna.

För mer information:
Lars-Göran Sörqvist, 070-376 52 59
Henrik Kelfve, 070-344 71 70
Lars-Erik Salminen, 073-660 94 70

I går kväll fattade moderaterna i Sigtuna beslut om att välja mig till oppositionsråd. Tillträde blir vid årsskiftet. Det innebär att jag kommer lämna Solna och uppdraget som skolkommunalråd.

Sedan jag fick förfrågan från valberedningen i Sigtuna har min familj och jag funderat länge och väl. Vårt beslut att acceptera har i huvudsak två skäl.

För det första är det en mycket tilltalande utmaning att få arbeta i Sigtuna. Kommunen har ett oerhört strategiskt läge som den nuvarande röda majoriteten inte har vilja eller förmåga att utnyttja fullt ut.

Skatten är hela tre kronor högre än Solna. Det innebär att en familj med medelinkomst måste betala över 15 000 kronor mer i skatt varje år.

Sigtuna är också en väldigt vacker kommun med en rik historia och en stark kulturell identitet. Det leder till vårt andra skäl att byta kommun. Vi har länge drömt om att ha ett eget hus med en trädgård. I Sigtuna har vi funnit en fantastisk bostad med naturen in på knuten.

Att lämna Solna efter tio år är inget lätt beslut. Vi har trivts fantastiskt bra och Solna har under denna tid utvecklats otroligt mycket. Tillväxtkommun nummer ett och företagsvänligast i Sverige. I Solna har vi visat att det går att kombinera goda resurser till den viktiga samhällsservicen med landets lägsta skatt. Efter valet 2010 ska jag göra allt jag kan för att utmana Solna.

Det är alltid trevligt att få samtala om moderaternas politik med intresserade, nyfikna och öppna människor. Extra spännande är det när dialogen sker med människor som har erfarenheter och ursprung som är annorlunda än ens eget. Så var det när jag var inbjuden att tala om moderaterna för elever på Sfi - Svenska för invandrare i Solna.

Min utgångspunkt var att ge eleverna en förståelse för moderaternas grundläggande syn på människan och samhället. Den största delen av tiden gick åt till att eleverna fick ställa frågor. Det politiska intresset var verkligen högt. Trots att tiden var väl tilltagen var vi tvungna att bryta utan att diskussionen var riktigt avslutat. Vi hade kunnat fortsätta ytterligare en lång stund.

Den största frågan för eleverna handlade om bostadssituationen. Det andra stora partiet hade varit i klassen tidigare. Lösningen som då hade givits på bostadsfrågan var att stoppa ombildningar till bostadsrätter och att införa en kommunal bostadskö.

Mitt besked var ett helt annat. Om det inte är balans mellan tillgång och efterfråga på bostadsmarknaden finns det bara en lösning - att bygga mer. Det ansvaret har borgerliga Solna verkligen axlat. När jag informerade om att hälften av alla bostäder i Solna är hyresrätter noterade jag en viss förvåning.

När den kommunala bostadskön i Solna skrotades var väntetiden 18 år. Att det finns politiker som ser ett återinförande av denna kö som lösningen på bostadsproblemen är mycket märkligt. Det är väldigt lätt för en oppositionspolitiker att lova guld och gröna skogar. Ofta hör man från vänsterkanten att alla ska ha rätt till en bostad. Samtidigt är man måttligt intresserad av bostadsbyggande. Det går inte riktigt ihop.

Det är inte ovanligt att man får höra att vi (politikerna) måste ge ungdomar en bostad, eller de äldre, eller invandrare, eller någon annan grupp människor man för tillfället vill värna. Är man inte villig att bygga så att det blir balans mellan tillgång och efterfrågan måste man i anständighetens namn redovisa vilka man inte tycker ska ha en bostad.

Om detta resonerade vi länge. Det är verkligen uppfriskande att samtala med människor som inte har växt upp i Sverige. För dem är inte partinamnen värdeladdade utan bara etiketter på intressanta alternativ.