I mitt förra inlägg refererade jag till Luciano Astudillos tid i SSU:s Skånedistrikt. Mina erfarenheter, som jag lastar Astudillo för, har dock några år på nacken. Därför roade jag mig med att läsa igenom SSU-Skånes hemsida.  Man kan lugnt påstå att den vänsterextrema linjen ligger fast. Följande påståenden har jag hämtat ur texten som beskriver vad SSU står för:

- Vi lever i en kapitalistisk värld, ett klassamhälle
- Vi lever i en värld där några tjänar på att förtrycka andra
- Kapitalismen bygger på djupt odemokratiska strukturer
- Ett samhälle kan inte vara demokratiskt utan socialism
- Vårt samhälle är patriarkalt kapitalistiskt med strukturellt rasistiska förtecken
- Kapitalismens avskaffande är en förutsättning för jämlikhet mellan könen
- Demokratin är kapitalismens självklara motvikt
- USA och Storbritanniens högsta ledningar ska ställas inför en internationell krigsförbrytardomstol
- Vi ser positivt på vänstervridningen som sker i Latinamerika

Uppenbarligen ska kapitalismen avskaffas. Jag ser fram emot de konkreta förslagen. Synen på demokrati är hämtad direkt från högsta Sovjet. Kapitalism är motsats till demokrati och demokrati förutsätter socialism. Kapitalismen är uppenbarligen så ond att den även ska lastas för ojämlikhet mellan könen. Stor kraft läggs på att hata USA och andra västländer. Någon kritik av vänsterdiktaturer finns dock inte. Däremot är SSU positiva till vänstervridningen i Latinamerika. Det måste vara Venezuelas president Hugo Chávez som är den stora förebilden. Det är logiskt för han styr exakt enligt SSU:s regelbok. Att de unga är vår framtid är en kliché som är lika smörig som sann.

För ett antal år sedan införde de borgerliga partierna i Solna rättighet att välja förskola. Samtidigt har kommunen skyldighet att erbjuda en plats inom fyra månader. När denna rättighet och skyldighet kombineras uppstår problem. Vissa tolkar regelverket som om man inom fyra månader får plats på exakt den förskola man vill. Så enkelt är det dessvärre inte.

Jag har tidigare skrivit om den explosionsartade utvecklingen av antalet barn i Solna. På sex år har antalet barn i förskoleålder ökat med en tredjedel. Jättehärligt, men en enorm utmaning. Vi har byggt 620 förskoleplatser på drygt tre år. Byggtakten kommer även fortsättningsvis att vara hög.

Dagens Nyheter har idag en artikel om bristen på valfrihet, bland annat i Solna. Det är inte många år sedan moderaterna slogs stenhårt för valfriheten. Socialister, ivrigt påhejade av media, målade upp skräckscenarios om allt hemskt som valfriheten skulle leda till. Därför blir jag glad när media kritiskt granskar kommuner utifrån hur mycket valfrihet som erbjuds.

DN:s reportage saknar inte relevans. Valfriheten är begränsad idag eftersom trycket på förskolorna är massivt. Eftersom valfrihet är en grundbult i moderat politik är vi inte nöjda med dagens situation. En lösning på problemet är att överproducera förskoleplatser. Det skulle kosta massor av medborgarnas pengar. Lösningen vi nu arbetar på är smartare än så.

Idag gäller de fyra månaderna som planeringshorisont för såväl familjen som för staden. Det säger sig själv att det är svårt att ge valfrihet med så tajta marginaler. Därför ändrar Solna stad kösystemet. Tanken är att man via stadens hemsida kan anmäla sig till en förskola så fort barnet har ett personnummer. På hemsidan ska det gå att utläsa prognostiserad kötid. På så sätt får både familjen, staden och de fristående förskolorna tid att planera.

Den som väljer att anmäla sig fyra månader innan kommer ha fortsatt svårt att få precis det man vill, men för dem som planerar i god tid kommer valfriheten att ha ett verkligt innehåll.

I fredags kom skolverkets rapport som granskar Solnas skolor. Den innehåller en hel del kritik. Det är utmärkt. Bara om vi vågar se brister kan vi arbeta konstruktivt för en allt bättre skola i Solna. En sak måste dock slås fast - kritiken riktar sig inte mot några politiska beslut. Tvärtom ser jag de reformer vi påbörjat eller planerar som svar på mycket av kritiken. Detta gäller inte minst en tätare, mer öppen och vassare kvalitetsgranskning. Vår skolpolitik ligger stenhårt fast. Däremot måste vi se till att verksamheten börjar leverera resultat.

Kritiken kan enkelt delas in i tre delar. För det första kritiseras en del rutiner ute på skolorna. En hel del av de frågorna är redan hanterade eller kommer enkelt att hanteras inom kort. För det andra finns det kritik där vi inte har riktigt samma bild som Skolverket. Där måste staden bli bättre på att beskriva vad som faktiskt sker. Exempelvis kritiseras vi för att inte ge förskoleplats i tid. Detta har hänt vid några få tillfällen trots att antalet barn i Solna ökat explosionsartat.
 
För det tredje kritiseras resultaten. Det är här den största utmaningen finns. I huvudsak slår Skolverket ner på andelen elever som inte når målen. Dessa resultat är inte någon nyhet, men måste förbättras. Samtidigt är trenden att meritvärdena ökar. Sammantaget kan man säga att elevernas kunskaper sakta men säkert ökar, men alldeles för långsamt.

Inom tre månader ska staden svara på Skolverkets kritik. Det kommer med andra ord att ske ett gediget arbete framöver för att åtgärda brister och få en ny skjuts framåt på verksamheterna.


Blå stapel:
Solnas genomsnittliga meritvärde i förhållande till förväntat resultat (noll på den vänstra axeln).

Grön stapel:
Andelen elever som uppnått målen i förhållande till förväntat resultat (noll på den vänstra axeln).

Röd linje:
Solnas ranking baserat på meritvärdet i jämförelse med landets kommuner (högra axeln).

Mitt första seminarium på moderaternas kommunala rikskonferens handlade om fria kommunala skolor. Seminariet leddes av två starka moderata skolpolitiker Maria Stockhaus, kommunalråd från Sollentuna och Mats Gerdau, riksdagsledamot från Nacka. Med på seminariet var också Lars Flodin från Sveriges skolledarförbund och Eva-Lis Preisz från Lärarförbundet.

Politiker ska inte detaljstyra skolan. Den uppfattningen delar de borgerliga partierna med de fackliga företrädarna. Enkelt uttryckt ska politiken sätta tydliga mål, fördela pengar och följa upp och utvärdera kvaliteten. "Hur"-frågorna sköts bäst av professionen. En framgångsfaktor för skolan är hur fri den är. Det skriver de flesta under, åtminstone så länge man inte talar om konkreta saker.

Frihet för en skola innebär bland annat att över- underskott följer med över budgetår. Städning, skolbespisning, lokalfrågor, investeringar, löner och personalfrågor är annat som skolan bättre styr över själv. Att en skola själv ska kunna anställa personal är rimligt, men det innebär också att man får ta ansvar för friställande av personal om det är nödvändigt. När man når denna konkreta nivå står borgerligheten ensam. På dagens seminarium blev jag dock både glad och överraskad av att Lärarförbundets ordförande öppnade dörren för denna typ av åtgärder.

Att fria skolor har bättre förutsättningar att ge eleverna en god skolgång med fokus på kunskapsförmedling styrks av docent Lennart Grosin vid pedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Han har forskat kring vad det är som skapar en bra skola. I sammanfattningen av hans forskningsrapport om framgångsrika skolor kan man läsa följande:

"Prioritering av skolans kunskapsmål; ett tydligt och pedagogiskt ledarskap som prioriterar skolans kunskapsmål och syftar till att öka lärarnas förmåga och möjligheter att bedriva god undervisning; samarbete mellan skolledning och lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran; höga förväntningar på ele­verna med utgångspunkt från att alla är lär­aktiga samt att skolans och undervis­ningens kvalitet är avgörande för elevernas resultat; uppmuntran och belöning för bra arbete; utvärdering av kunskaper; gemensamma sociala spelregler, ordning och reda utan förtryck; positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende och där lärarna uppträder som förebilder och auktori­teter och lägger sig vinn om att skolan skall tillgodose också elevernas mänskliga behov. Beträffande undervisningsmetoder har man kunnat konstatera stor flexibilitet samt en koncen­tration till ett begränsat antal teman under lektionerna, betoning av ämneskunskaper, interaktion mellan läraren och hela klassen kombinerat med indivi­dua­lisering där hänsyn tas till elevers kunskapsnivå. Undervisningen inriktas på såväl baskunskaper som problemlös­ning och förståelse samt att eleverna skall kunna se sammanhang."

Det är ljuva ord som ligger helt i linje med den moderata skolpolitiken.

Idag inleddes moderaternas kommunala rikskonferens i Göteborg. Nästan 2000 moderater från hela landet har samlats på Svenska mässan. Konferensens syfte är att lyfta de kommunala frågorna. Företrädare från, i stort sett alla, landets kommuner får möjlighet att utbyta idéer och få helt nya på över 50 olika seminarier.

Konferensen inleddes av moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Han talade en del om vad den borgerliga regeringen åstadkommit så här långt.  Framför allt talade han om utmaningarna för framtiden. Det är befriande att Sverige har en regering som vågar se och tala om brister. En regering som utgår från människors verklighet. Det är nytt i Svensk politik.

Jag kommer delta på fyra olika seminarier:

• Fria kommunala skolor - vägen till mer framgångsrika skolor
• Skapande skola - från vision till verklighet
• Öppna jämförelser - Vad får medborgarna för pengarna?
• Pedagogik i förskolan

I närmare ett decennium har borgerliga krafter i stockholmsregionen arbetat för fritt val av gymnasium mellan länets alla 26 kommuner. Sedan ett år tillbaka har jag förtroendet att vara ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns utbildningsberedning (KSL). Det har därför ytterst varit mitt ansvar att försöka få fram ett avtal mellan kommunerna. Målet är att samtliga 26 kommuner samverkar kring alla 17 nationella program. Det skulle innebära att alla elever i regionen söker i första hand till alla skolor. Betyg blir urvalskriteriet vilket innebär att alla elever kan ta sig in överallt på egna meriter. Stor valfrihet i en region med ett enormt varierat utbud av program och inriktningar!

Under de senaste månaderna har det varit en hel del turbulens kring detta samverkansavtal. Det kan därför finnas anledning att beskriva vad som skett och hur resultatet blivit. Det är av betydelse att förklara vad KSL i grunden är. KSL är en medlemsorganisation för länets kommuner. KSL agerar på uppdrag av kommunerna och samverkan sker mellan 26 suveräna medlemmar. Det är därmed inte genomförbart, eller för den delen önskvärt, att en majoritet av kommunerna kör över en minoritet. Alla måste vara med av egen vilja.

Vid ett flertal tillfällen under flera år har länets kommuner fått yttra sig om viljan kring att samverka om gymnasieskolan. Enkelt uttryckt har 25 länskommuner (oavsett politisk majoritet) varit positiva medan Stockholms stad har varit kritiska. Skälet till detta har varit att man sett en risk att Stockholms egna elever konkurreras ut av elever från andra kommuner.

Under 2007 gjordes en ny förfrågan. Då visade det sig att Stockholms stad svängt och var positiva till samverkan kring alla program utom samhälle och natur. Sex södertörnskommuner meddelade att de var villiga att samverka under förutsättning att alla var med och att alla program var inkluderade. Därmed togs ett avtalsförslag fram. Dessvärre under viss tidsmässig press. Detta avtal undertecknades av 20 kommuner med enda begränsningen att Stockholms stad undantog samhälle och natur. De sex södertörnskommunerna tecknade sinsemellan ett eget avtal.

Allt var klart strax innan årsskiftet vilket var nödvändigt för att ansökningsprocessen skulle fungera.  Någon vecka in på det nya året inträffade två saker. För det första insåg vi att avtalet motverkade sitt syfte för elever från Sundbyberg som vill gå natur. Regelverket för gymnasieskolan säger att en elev söker i första hand om den egna kommunen inte har det sökta programmet. Sundbyberg har inte naturvetenskapsprogrammet så eleverna därifrån har tidigare sökt till Stockholms stads skolor i första hand. Genom avtalet försvann denna rätt eftersom programmet finns inom Sundbybergs nya avtalsområde. Detta problem hanterades inom några dagar genom att Stockholms stad och Sundbyberg gjorde en överenskommelse som bibehöll elevernas rätt att söka till Stockholms stads skolor i första hand.

Det andra som inträffade var mer bekymmersamt. Värmdö kommun konstaterade plötsligt att den tjänsteman som undertecknat avtalet inte var behörig och att kommunen inte var intresserad av att samverka kring samhälls- och naturvetenskapsprogrammen. Deras skäl var Stockholm stads undantag och att Värmdös gymnasium märkligt nog ligger vid Gullmarsplan i Stockholm. En närmast bisarr situation uppstod. Det fanns ett juridiskt bindande avtal, undertecknat två veckor tidigare, som en medlemskommun inte längre ville ha. Detta samtidigt som ansökningsperioden till gymnasiet påbörjats.

Från KSL:s sida var vi tydliga med att avtalet är mellan 20 kommuner och att KSL inte är en avtalspart. Vill en part omförhandla måste detta ske gentemot de övriga 19 parterna. Däremot ansåg vi att KSL skulle bistå Värmdö. Det är inte någon framgångsrik strategi att med tvång få en medlemskommun att vara med på ett avtal. KSL:s och mitt huvudfokus är att vårda det avtal vi nu har för elevernas bästa.

Värmdö kommun skickade därmed ut en begäran till de övriga 19 kommunerna om att få undanta samhälls- och naturvetenskapsprogrammen. Denna begäran bifölls av 16 kommuner. Nacka och Huddinge sa nej. Sigtuna sa ja under förutsättning att alla andra kommuner gjorde detsamma. Därmed är det tre kommuner som inte biföll Värmdös begäran. Detta innebär att eleverna från Värmdö, Nacka, Huddinge och Sigtuna söker i första hand till Värmdös gymnasium. Alla andra söker i andra hand. Nu är alla kommuner överens om hur avtalet ska tolkas och vad som gäller framöver.

Trots alla dessa turer och bekymmer är det viktigt att framhålla vilken enorm framgång detta avtal är. Vinnarna är alla de elever som nu har fått tillgång till det fantastiska utbud av gymnasieprogram och inriktningar regionen tillhandahåller. Nästa steg är att påbörja förhandlingarna inför nästa år Jag kommer fortsätta att kämpa för en gymnasieregion där alla kommuner och alla program ingår.

Moderaterna i Råsunda genomförde på måndagskvällen sitt årsmöte. Den sittande styrelsen, med ordförande Per Stockhaus i spetsen, fick förnyat förtroende. För andra året i rad fick jag det ärofyllda uppdraget att tala. Temat var inte oväntat skolpolitik i Solna. Jag berättade om hur förskolan och skolan i Solna ser ut idag och den politik majoriteten har för framtiden. Deltagarna bidrog med en hel del frågor och synpunkter. Därmed blev kvällen mycket givande.

Bli medlem i moderaterna
Moderata Samlingspartiets ideologi en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer. Det som präglar partiets ideologiska syn är behovet av kontinuitet, visionen om det öppna samhället och den enskilda människans valfrihet. Det är partiets medlemmar som förvaltar, förädlar och förnyar detta idéarv. Moderaterna i Solna är en förening med cirka 800 medlemmar. Föreningen är indelad i fyra sektioner, varav Råsunda är en, som har till uppgift att bevaka lokala frågor och arrangera aktiviteter.

Delar du moderaternas grundsyn är du varmt välkommen att bli medlem. Oavsett om du endast vill vara stödjande medlem eller om du är intresserad av att arbeta för moderaterna är du varmt välkommen. Alla krafter behövs för att gemensamt utveckla Sverige och Solna. Det finns flera sätt att bli medlem:

1. Ring telefonnummer 0939-100 30 00. Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt din telefonräkning. Tänk på att först fråga den som betalar telefonräkningen om lov.

2. Att betala via kontokort är av tekniska skäl inte möjlig just nu. Du kan istället använda dig av vår betaltelefon eller skicka ett mail till [email protected] så skickar vi ett inbetalningskort. Du kan också sätta in 100:- på postgiro 29 59 58-3 ange då namn, adress, telefon och ev. e-postadress samt om du vill vara medlem i partiet eller MUF.