I valrörelsen gjorde moderaterna i Solna ett par valfilmer som publicerades på nätet. I den ena fick jag förmånen att beskriva varför moderaterna är bäst på skolpolitik:

"Skolans uppgift är att ge eleverna kunskap. En förutsättning för det är ordning och arbetsro. Därför måste buset bekämpas så att lärarna kan göra sitt jobb."

Dessa ord är min ledstjärna varje dag. Allt vi gör i barn- och utbildningsnämnden tar sikte på kunskap och ordning i skolan.

För ett antal år sedan införde de borgerliga partierna i Solna rättighet att välja förskola. Samtidigt har kommunen skyldighet att erbjuda en plats inom fyra månader. När denna rättighet och skyldighet kombineras uppstår problem. Vissa tolkar regelverket som om man inom fyra månader får plats på exakt den förskola man vill. Så enkelt är det dessvärre inte.

Jag har tidigare skrivit om den explosionsartade utvecklingen av antalet barn i Solna. På sex år har antalet barn i förskoleålder ökat med en tredjedel. Jättehärligt, men en enorm utmaning. Vi har byggt 620 förskoleplatser på drygt tre år. Byggtakten kommer även fortsättningsvis att vara hög.

Dagens Nyheter har idag en artikel om bristen på valfrihet, bland annat i Solna. Det är inte många år sedan moderaterna slogs stenhårt för valfriheten. Socialister, ivrigt påhejade av media, målade upp skräckscenarios om allt hemskt som valfriheten skulle leda till. Därför blir jag glad när media kritiskt granskar kommuner utifrån hur mycket valfrihet som erbjuds.

DN:s reportage saknar inte relevans. Valfriheten är begränsad idag eftersom trycket på förskolorna är massivt. Eftersom valfrihet är en grundbult i moderat politik är vi inte nöjda med dagens situation. En lösning på problemet är att överproducera förskoleplatser. Det skulle kosta massor av medborgarnas pengar. Lösningen vi nu arbetar på är smartare än så.

Idag gäller de fyra månaderna som planeringshorisont för såväl familjen som för staden. Det säger sig själv att det är svårt att ge valfrihet med så tajta marginaler. Därför ändrar Solna stad kösystemet. Tanken är att man via stadens hemsida kan anmäla sig till en förskola så fort barnet har ett personnummer. På hemsidan ska det gå att utläsa prognostiserad kötid. På så sätt får både familjen, staden och de fristående förskolorna tid att planera.

Den som väljer att anmäla sig fyra månader innan kommer ha fortsatt svårt att få precis det man vill, men för dem som planerar i god tid kommer valfriheten att ha ett verkligt innehåll.

I fredags kom skolverkets rapport som granskar Solnas skolor. Den innehåller en hel del kritik. Det är utmärkt. Bara om vi vågar se brister kan vi arbeta konstruktivt för en allt bättre skola i Solna. En sak måste dock slås fast - kritiken riktar sig inte mot några politiska beslut. Tvärtom ser jag de reformer vi påbörjat eller planerar som svar på mycket av kritiken. Detta gäller inte minst en tätare, mer öppen och vassare kvalitetsgranskning. Vår skolpolitik ligger stenhårt fast. Däremot måste vi se till att verksamheten börjar leverera resultat.

Kritiken kan enkelt delas in i tre delar. För det första kritiseras en del rutiner ute på skolorna. En hel del av de frågorna är redan hanterade eller kommer enkelt att hanteras inom kort. För det andra finns det kritik där vi inte har riktigt samma bild som Skolverket. Där måste staden bli bättre på att beskriva vad som faktiskt sker. Exempelvis kritiseras vi för att inte ge förskoleplats i tid. Detta har hänt vid några få tillfällen trots att antalet barn i Solna ökat explosionsartat.
 
För det tredje kritiseras resultaten. Det är här den största utmaningen finns. I huvudsak slår Skolverket ner på andelen elever som inte når målen. Dessa resultat är inte någon nyhet, men måste förbättras. Samtidigt är trenden att meritvärdena ökar. Sammantaget kan man säga att elevernas kunskaper sakta men säkert ökar, men alldeles för långsamt.

Inom tre månader ska staden svara på Skolverkets kritik. Det kommer med andra ord att ske ett gediget arbete framöver för att åtgärda brister och få en ny skjuts framåt på verksamheterna.


Blå stapel:
Solnas genomsnittliga meritvärde i förhållande till förväntat resultat (noll på den vänstra axeln).

Grön stapel:
Andelen elever som uppnått målen i förhållande till förväntat resultat (noll på den vänstra axeln).

Röd linje:
Solnas ranking baserat på meritvärdet i jämförelse med landets kommuner (högra axeln).

I närmare ett decennium har borgerliga krafter i stockholmsregionen arbetat för fritt val av gymnasium mellan länets alla 26 kommuner. Sedan ett år tillbaka har jag förtroendet att vara ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns utbildningsberedning (KSL). Det har därför ytterst varit mitt ansvar att försöka få fram ett avtal mellan kommunerna. Målet är att samtliga 26 kommuner samverkar kring alla 17 nationella program. Det skulle innebära att alla elever i regionen söker i första hand till alla skolor. Betyg blir urvalskriteriet vilket innebär att alla elever kan ta sig in överallt på egna meriter. Stor valfrihet i en region med ett enormt varierat utbud av program och inriktningar!

Under de senaste månaderna har det varit en hel del turbulens kring detta samverkansavtal. Det kan därför finnas anledning att beskriva vad som skett och hur resultatet blivit. Det är av betydelse att förklara vad KSL i grunden är. KSL är en medlemsorganisation för länets kommuner. KSL agerar på uppdrag av kommunerna och samverkan sker mellan 26 suveräna medlemmar. Det är därmed inte genomförbart, eller för den delen önskvärt, att en majoritet av kommunerna kör över en minoritet. Alla måste vara med av egen vilja.

Vid ett flertal tillfällen under flera år har länets kommuner fått yttra sig om viljan kring att samverka om gymnasieskolan. Enkelt uttryckt har 25 länskommuner (oavsett politisk majoritet) varit positiva medan Stockholms stad har varit kritiska. Skälet till detta har varit att man sett en risk att Stockholms egna elever konkurreras ut av elever från andra kommuner.

Under 2007 gjordes en ny förfrågan. Då visade det sig att Stockholms stad svängt och var positiva till samverkan kring alla program utom samhälle och natur. Sex södertörnskommuner meddelade att de var villiga att samverka under förutsättning att alla var med och att alla program var inkluderade. Därmed togs ett avtalsförslag fram. Dessvärre under viss tidsmässig press. Detta avtal undertecknades av 20 kommuner med enda begränsningen att Stockholms stad undantog samhälle och natur. De sex södertörnskommunerna tecknade sinsemellan ett eget avtal.

Allt var klart strax innan årsskiftet vilket var nödvändigt för att ansökningsprocessen skulle fungera.  Någon vecka in på det nya året inträffade två saker. För det första insåg vi att avtalet motverkade sitt syfte för elever från Sundbyberg som vill gå natur. Regelverket för gymnasieskolan säger att en elev söker i första hand om den egna kommunen inte har det sökta programmet. Sundbyberg har inte naturvetenskapsprogrammet så eleverna därifrån har tidigare sökt till Stockholms stads skolor i första hand. Genom avtalet försvann denna rätt eftersom programmet finns inom Sundbybergs nya avtalsområde. Detta problem hanterades inom några dagar genom att Stockholms stad och Sundbyberg gjorde en överenskommelse som bibehöll elevernas rätt att söka till Stockholms stads skolor i första hand.

Det andra som inträffade var mer bekymmersamt. Värmdö kommun konstaterade plötsligt att den tjänsteman som undertecknat avtalet inte var behörig och att kommunen inte var intresserad av att samverka kring samhälls- och naturvetenskapsprogrammen. Deras skäl var Stockholm stads undantag och att Värmdös gymnasium märkligt nog ligger vid Gullmarsplan i Stockholm. En närmast bisarr situation uppstod. Det fanns ett juridiskt bindande avtal, undertecknat två veckor tidigare, som en medlemskommun inte längre ville ha. Detta samtidigt som ansökningsperioden till gymnasiet påbörjats.

Från KSL:s sida var vi tydliga med att avtalet är mellan 20 kommuner och att KSL inte är en avtalspart. Vill en part omförhandla måste detta ske gentemot de övriga 19 parterna. Däremot ansåg vi att KSL skulle bistå Värmdö. Det är inte någon framgångsrik strategi att med tvång få en medlemskommun att vara med på ett avtal. KSL:s och mitt huvudfokus är att vårda det avtal vi nu har för elevernas bästa.

Värmdö kommun skickade därmed ut en begäran till de övriga 19 kommunerna om att få undanta samhälls- och naturvetenskapsprogrammen. Denna begäran bifölls av 16 kommuner. Nacka och Huddinge sa nej. Sigtuna sa ja under förutsättning att alla andra kommuner gjorde detsamma. Därmed är det tre kommuner som inte biföll Värmdös begäran. Detta innebär att eleverna från Värmdö, Nacka, Huddinge och Sigtuna söker i första hand till Värmdös gymnasium. Alla andra söker i andra hand. Nu är alla kommuner överens om hur avtalet ska tolkas och vad som gäller framöver.

Trots alla dessa turer och bekymmer är det viktigt att framhålla vilken enorm framgång detta avtal är. Vinnarna är alla de elever som nu har fått tillgång till det fantastiska utbud av gymnasieprogram och inriktningar regionen tillhandahåller. Nästa steg är att påbörja förhandlingarna inför nästa år Jag kommer fortsätta att kämpa för en gymnasieregion där alla kommuner och alla program ingår.

En grundbult i moderat skolpolitik är täta och tidiga kunskapsmätningar. På så sätt upptäcker man tidigt om en elev har brister och svårigheter i skolan. I Solna har vi sedan ett antal år givit rätten att få skriftliga omdömen varje termin för alla barn i såväl grundskolan som förskolan. Detta infördes eftersom den dåvarande regeringen var ointresserade av att på statlig väg besluta om tidigare betyg.

Det finns idag ett antal olika kontrollfunktioner som syftar till att mäta varje elevs kunskaper och synliggöra eventuella brister. Utöver betygen arbetar man med individuella utvecklingsplaner. Individuella utvecklingsplanerna är ett aktivt instrument redan från förskolan. Inom kort kommer dessa, när det gäller grundskolan, att vara internetbaserade. Det innebär att kommunikationen mellan elev, skola och hem sker på daglig basis. Skolan kan då ge föräldrarna tips på vad de kan göra för att stimulera barnets utveckling. I Solna har vi arbetat med Brobygge som syftar till att tydliggöra hur varje elev ligger till i förhållande till målen i läroplanen. I Solna har vi beslutat att arbeta med screening som innebär att man kontrollerar varje elevs läsförståelse. Vi har även beslutat att alla skolor ska genomföra nationella prov i årskurs fem.

För de elever som har bekymmer finns det resurser att sätta in som stöd. Den enskilda skolan har speciallärare och kan exempelvis arbeta med små undervisningsgrupper. För mer komplicerade situationer har staden en resursenhet med specialpedagoger och en specialist på dyslexi. För vissa elever ordnar staden placering på specialskolor. Solna stad genomför även ett projekt "Föräldrar - en resurs för sina barn" i syfte att hitta de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Trots ovanstående har Skytteholmsskolan i Solna missat att upptäcka att en elev har grav dyslexi. Detta upptäcktes först i åttonde klass. Inte heller föräldrarna har upptäckt elevens bekymmer. Hur detta kan ske är för mig obegripligt. Skolverket kritiserar, med all rätt, skolan och Solna stad för detta. ABC och Rapport informerade om detta i kvällens inslag.

Den nya rektorn på Skytteholmsskolan har fått i uppdrag att utreda hur detta kunde ske och hur skolan undviker att det händer i framtiden. Min målsättning är att alla elever ska lyckas i Solnas skolor. Då duger det inte att sådant här kan inträffa.

Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna enades efter valsegern 2006 om ett regeringsprogram för Solna. Detta program utgör grunden för vårt arbete under mandatperioden. Inledningen (nedan) beskriver väl den borgerliga skolpolitiken. Jag har ansvar för att vi fattar kloka beslut som leder i den riktningen. 

"De borgerliga värderingarna tar sin utgångspunkt i människan med hennes unika förutsättningar drömmar och behov. Vi tror på individens frihet att forma sitt liv, men också på det ansvar som följer av detta. Det förutsätter att varje barn får en trygg uppväxt och att skolan ger goda kunskaper.

Vårt mål är att varje elev som lämnar skolan ska ha med sig de verktyg som krävs för att kunna ta ansvar för sig själv och att därmed leva ett gott liv. Varje barn ska tillåtas att utvecklas efter sina förutsättningar. Dessa tankar utgör grunden för vår skolpolitik för Solna. Vårt mål är att Solna ska ha Sveriges bästa skola!"
 
 

På tisdagkvällen var det dags för barn- och utbildningsnämnden att sammanträda. Denna gång hade vi mötet på Solna Gymnasium. Vi försöker att ha våra sammanträden på olika skolor och förskolor. På så sätt får nämnden insyn i de verksamheter man har ansvar för. Chefen får innan mötet berätta om verksamheten. Denna nämnd hade vi 23 punkter på dagordningen, vilket är något fler än vanligt.

Det största ärendet var att fastställa kvalitets- och årsredovisningen för 2007. Ärendet består av en gedigen genomgång av hur vi lyckats med verksamheten utifrån målen och hur den ekonomiska situationen ser ut. Dokumentet ger många viktiga ingångsvärden för vårt arbete framåt.

Ett riktigt roligt ärende var att vi gav Inspira förskolor & skolor tillstånd att bedriva enskild förskola i Solna. Företaget driver sedan tidigare förskolor i Sollentuna, Nacka och Tyresö. Förskolan i Solna kommer att förläggas till Sunnanpaviljongen på Hagalundsgatan. Därmed bereder vi plats för ytterligare 40 barn.