PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Solna stad
Henrik Kelfve (m), barn- och utbildningsnämndens ordförande

Kostnaden för vårdnadsbidraget är svår att beräkna eftersom kalkylerna bygger på ett antal osäkra faktorer. Bedömningen är dock att reformen kostar 6 miljoner kronor per år. Barn- och utbildningsnämnden får därmed ett tillskott på 1,5 miljoner kronor för det sista kvartalet 2008. Därmed kommer införandet av vårdnadsbidraget inte att ske på bekostnad av någon annan verksamhet.

För mer information:
Henrik Kelfve (m), barn- och utbildningsnämndens ordförande Solna stad, 070-344 71 70
Petter Lindfors (m), politisk sekreterare Solna stad, 073-660 94 49

Moderaterna samarbetar med systerpartier runt om i världen. Detta sker genom Jarl Hjalmarson Stiftelsen som jag skrivit om förut. Jag har vid ett flertal tillfällen, i stiftelsens regi, rest till länder där partierna har behov av att utvecklas. I februari besökte jag AK -partiet i Istanbul, Turkiet. Där höll jag ett antal föredrag om mediahantering, kampanjstrategi och politiskt arbete generellt.

AK-partiets ungdomsförbund  har nu besökt Sverige och en programpunkt var att komma till Solna. De var intresserade av hur vi samarbetar inom majoriteten och hur vi styr staden. Självklart passade jag på att berätta om Solna och ta med deltagarna på en guidad busstur. De fick se våra utbyggnadsområden, Filmstaden, Mulle Meck-parken, Ulriksdals slott och en hel del mer. Turen avslutades på Pampas Marina där vi åt lunch i solskenet.

Efter denna förmiddag är jag övertygad om att de har med sig ett antal positiva intryck från vår vackra stad. Stort tack till stadens turistchef Caroline Thorén som på ett engagerat sätt höll i den guidade turen.

Hysteriskt rolig satir av Mattias Svensson och Fredrik Westlund. Med denna film vädjar de till alla liberala riksdagsledamöter att rösta nej till FRA-lagen.

Klicka på bilden för att se filmen.







 

Nu finns ett nytt avtalsförslag som kan ge fritt val för Stockholmsregionens gymnasieelever. Men Stockholms stad ställer sig fortfarande utanför.

Sedan 1999 har Stockholmsregionens kommuner försökt bli överens om en gemensam gymnasieregion, utan att lyckas. En gemensam region där alla elever söker på lika villkor utifrån betyg skulle ge eleverna valfrihet men samverkan leder också till ett utbud som motsvarar efterfrågan och är ekonomiskt fördelaktigt för de inblandade. Stockholms stad vill dock även i fortsättningen reservera platserna på natur- och samhällsprogrammet för elever från den egna kommunen.

- Man måste skynda väldigt, väldigt långsamt med stora förändringar säger skolborgarrådet Lotta Edholms pressekreterare Andreas Åström (fp).

Värmdö kommun backade ur avtalet när man insåg att Stockholm inte skulle vara med.

- Kommunerna hade inte tänkt igenom avtalets konsekvenser, säger Andreas Åström.

Farhågorna är att den egna kommunens elever ska trängas bort från de populära innerstadsgymnasierna.

Målet är att få med Stockholm i gymnasieregionen säger Henrik Kelfve (m) ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns utbildningsberedning och kommunalråd i Solna.

- Det här kommer, det är bara en fråga om när. Alla 25 länskommunerna är positiva, precis som m, kd och centern i Stockholms stad.

Anna Fredriksson, Dagens Samhälle

Varje människas rätt till integritet och skydd mot övergrepp är grundbultar i ett civiliserat samhälle. Därför reagerar jag med ryggmärgen över regeringens förslag om att utöka Försvarets radioanstalts (FRA) möjligheter att övervaka internet. Den skepsis jag känner delas av många. Det i sig är dock inget argument. Det är viktigt att sätta sig in i frågan, att försöka förstå förespråkarna och därefter ta ställning. Det har jag gjort och min slutsats är tveklöst - skrota förslaget nu! På onsdag ska riksdagen rösta om förslaget.

Min första anhalt i försöket att förstå var propositionen:
Försvarsunderrättelseverksamhet får endast avse utländska förhållanden (§1).

   Är inte hot som uppstår inom landet lika allvarliga? Är människors integritet inte lika vikig om de lever i ett annat land? Hur kan man garantera på förhand att informationen man fiskar upp avser utländska förhållanden? Det kan man självklart inte. All information som granskas, som inte innehåller det man enligt propositionen eftersöker, är kränkande övergrepp på enskilda människor.

Myndigheter får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer (§2).
   Det finns därmed ingen garanti att informationen stannar hos svenska myndigheter. Staten ska alltså inte bara snoka i människors liv utan även skvallra om det till andra.

Min andra anhalt var Försvarets radioanstalt:
Under "Nyheter" på FRA:s hemsida ligger ett uttalande som slår fast att FRA inte kommenterar lagförslaget innan voteringen i riksdagen. Det är både smakfullt och önskvärt. Dock bryter de mot detta på samma sida. Strax intill nyheterna ligger en text som bemöter DN:s ledare i frågan.

I DN:s ledare kan man läsa att den föreslagna signalspaningen "ger Försvarsmakten rätt att utifrån ett knippe hemliga sökkriterier välja ut, granska och lagra e-post, sms och annan kabelburen kommunikation mellan vanliga svenskar som inte är misstänkta för något brott".

FRA:s kommentar är att "Detta är helt fel. Man måste skilja på Försvarsmakten och FRA". Förvisso är detta korrekt. Nu byggde DN:s kritik knappast på vilken statlig myndighet som begår övergreppen. Huvudbudskapet i citatet från DN ovan bemöts inte med en stavelse.

Som en sann liberal anser jag att varje människa har rätt till liv, frihet och egendom. Statens främsta uppgift är att garantera dessa rättigheter. Det innebär ibland att staten själv måste kränka människor. Med denna vetskap inser jag att man ibland måste fatta svåra beslut där litet ont kan göra mycket gott. Efter att ha granskat motiven till den nya lagen "En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet" ser jag lite gott men mycket ont. Därför hoppas jag att en majoritet av riksdagsledamöterna på onsdag röstar mot förslaget.

Mer information om varför lagen bör stoppas hittar du på moderata ungdomsförbundets sida.

Tidningen Fokus rankar årligen Sveriges kommuner efter var det är bäst att bo. 30 olika kategorier ligger till grund för undersökningen, alltifrån jämställdhet och miljö till företagande och arbetslöshet.

Av de 15 bästa kommunerna har 13 borgerlig majoritet. Av dessa har tolv moderat ordförande i kommunstyrelsen. Solna är enligt undersökningen den elfte bästa kommunen i landet att leva i.

Av de 15 sämsta kommunerna styrs 13 av socialdemokraterna. Det är knappast en tillfällighet.




 

I den borgerliga majoritetens regeringsprogram för mandatperioden står bland annat följande:

"Den positiva attityden till fristående enheter ligger fast. Alla som vill bidra i arbetet med att ge barn och ungdomar skola och barnomsorg med hög kvalitet är välkomna i Solna. Vilka skolformer som ska finnas framöver i Solna avgörs av elevers och föräldrars fria val."

Det innebär att alla skolor som, efter Skolverkets granskning, lever upp till de gemensamma regelverken får erbjuda eleverna utbildning. Den borgerliga majoriteten är positiv till friskolor och den mångfald dessa för med sig.

Under 2000-talet har tre skolor i Solna stängts. Detta har delvis berott på konkurrensen från friskolor. Valfriheten innebär att beslut flyttas från kommunpolitikerna till eleverna och föräldrarna. Att låta varje människa styra över detta är demokrati. Om elever och föräldrar väljer andra skolor än de befintliga måste staden anpassa organisationen efter detta. Alternativet är att stoppa nya innovativa skolor, avskaffa valfriheten och därmed behålla skolor som bevisligen inte är eftertraktade av elever och föräldrar.

Skattebetalarnas förening har studerat vad som hänt i svenska folkets plånböcker de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare har haft en löneökningseffekt på 1 059 kronor och en skattesänkningseffekt på 1 221 kronor. Motsvarande siffror för en sjuksköterska är 791 respektive 1 284 kronor. Köpkraften har därmed påverkats mer av skattesänkningarna än av löneökningarna. Eftersom siffrorna är nationella är effekten ännu större i Solna eftersom vi sänker den redan låga kommunalskatten.

Läs gärna rapporten "Löneutvecklingen och skatterna" från Skattebetalarnas förening.

* 1983 blev den 6 juni officiell nationaldag. Nationaldagen firas till minne av att Sveriges konung 6 juni 1809 undertecknade den regeringsform som ligger till grund för vår tids grundlagar. Det skedde samma dag som Gustav Vasa tillsattes som Sveriges kung (6 juni 1523 ). Även den nuvarande regeringsformen är undertecknad 6 juni 1974. Nationaldagen blev helgdag år 2005.

Anförande för Solna Gymnasiums avgångsklasser vid den traditionsenliga avslutningslunchen.

Kära studenter 2008

Jag heter Henrik Kelfve och är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Solna. Det är nu tredje året i rad som jag har äran att säga några väl valda ord till Solna gymnasiums avgångsklasser.

Glädje, sinnesro och kärlek. Det söker vi alla.

Du passerar nu en milstolpe i ditt liv. Framför dig finns oändliga möjligheter. Hur livet ska bli ligger i dina händer - ingen annans. På din resa kommer du att möta människor som ger er dig energi - som inspirerar. Möjligheter kommer att dyka upp när du som minst anar det. Du kommer också att ställas inför problem och hinder. Du kommer garanterat att möta människor som tar energi. Sådan ser världen ut. Den är både god och ond.

Hur detta ska påverka dig är ditt beslut. Du kan välja att leva ett liv med glädje, sinnesro och kärlek. Det kräver uppoffringar och ansvarstagande. Du kan styra ditt liv. Det innebär att du väljer och att du väljer bort. Att du fattar beslut längs resan som leder till ett gott liv.

Att fatta egna beslut innebär inte att allt alltid blir som man tänkt sig. Men det är dina beslut och du tar ansvar för konsekvenserna. Alla begår misstag. Den kloka ser misstaget som en ny kunskap. Det finns bara ett sätt att försäkra sig om att inte fatta felaktiga beslut. Det är att låta andra besluta åt dig. Då kan man lätt skylla eländet på någon annan. På det sättet gör man sig själv till ett offer för omständigheterna.

Acceptera det du inte kan förändra, förändra det du kan och var vis nog att inse skillnaden.

Det bästa med att ta ansvar för sitt liv är att du hela tiden kan fatta nya beslut. Lligg kvar i sängen fem minuter varje morgon och lek med tanken: "Vad kan jag göra idag för att få ett bra liv?". Utmana dig själv. För att få ett bra liv krävs det uppoffringar. Ni har kämpat med studierna under många år för att nå dit ni är idag. Den glädje och stolthet ni nu känner är genuin. Den bottnar i att ni själva har strävat framåt. Det ni firar idag är segern över er själva.

Allt är möjligt. Det är bara du själv som sätter gränserna. Njut av livet - varje dag har sina möjligheter. Var generösa med glädje och kärlek. Respektera andra men framför allt dig själv. Var stolt över den du är. Detta kan du besluta dig för här och nu och varje dag i resten av ditt liv.

Kära studenter 2008.
Grattis och Skål för glädjen, sinnesron och kärleken!

Idag har jag besökt förskolorna Sjötungan och Blomgatan samt Fridhemsskolan som alla ligger i Hagalundsområdet. Biträdande rektorn Håkan Hindell guidade Solna stads förskolesamordnare Birgitta Callenblad och mig med hjälp att personalen på verksamheterna. Samtliga tre verksamheter arbetar målmedvetet med Social Emotionell Träning (SET). Det innebär bland annat att man tränar empati och att man aktivt arbetar med värdegrunden. Barnen får lära sig att sätta sig in i hur en annan människa känner. Stor tyngdpunkt läggs vid alla människors lika värde.

Turen började på förskolan Sjötungan. Där finns tre avdelningar varav två har barn i behov av särskilt stöd integrerade. Därmed har man en högre personaltäthet. På bilden ovan spelar och sjunger Janne Hedberg med barnen. Efter det gick vi 150 meter till förskolan Blomgatan. Även där har man tre avdelningar. På Blomgatans förskola arbetar man mycket med skapande i färg, form, rörelse, sång och sagor.

Slutligen gick vi ytterligare 150 meter till Fridhemsskolan, en skola där elever går från förskoleklass till årskurs fem. De cirka 200 eleverna på skolan kan njuta av ett lugnt och trevligt område. Skolan har konkreta och tydliga mål för varje årskurs och i varje ämne. Fridhemsskolan är en mångkulturell skola som erbjuder modersmålsundervisning på ett stort antal språk. Det finns även en introduktionsklass för barn som nyligen kommit till Sverige.

Två framgångsfaktorer för barnens trivsel och resultat är tydlighet och föräldramedverkan. Detta är en bärande punkt i verksamheternas arbete. Därför har man tagit fram ett "förväntansdokument" som jag tycker är mycket bra. Så bra att jag återger det här:

Barnen kan förvänta sig av oss att vi:
• Får alla barn att trivas på förskolan och är trygga med all personal
• Erbjuder alla barn en bra planerad verksamhet
• Svarar på alla frågor och funderingar
• Vill få alla barn att känna jag kan, jag duger
• Vill att alla barn ska ha en positiv bild av förskolan som de kan se tillbaka på med glädje

Som förälder kan ni förvänta er av oss att vi:
• Arbetar utifrån läroplanen
• Ser varje barn med dess olika behov och förutsättningar
• Möter alla barn med hänsyn och respekt så att barnen ska känna sig trygga
• Är goda förebilder
• Strävar efter en trivsam miljö både ute och inne
• Arbetar på ett aktivt sätt för att motarbeta mobbning
• Stimulerar och uppmuntrar barnets lärande genom leken, ute och inne
• Tar kontakt med förälder/familj om något särskilt har hänt
• Har utvecklingssamtal och föräldramöte
• Ger regelbunden information om verksamheten och om barnets vardag

Förskolan förväntar sig av er som föräldrar att ni:
• Respekterar verksamheten och kontrakten
• Ger information när något inträffat som kan påverka barnet
• Tar del av verksamhet och information
• Tar kontakt med personal vid lämning och hämtning
• Tydligt meddelar om någon annan person ska hämta barnet
• Talar med barnet om respekt och gränser
• Tar med kläder anpassade för verksamheten
• Respekterar inlämningsdatum på lappar vid semestrar, ledighet osv
• Respekterar vår tystnadsplikt

Alla moderata kommunalråd i Stockholms län träffas regelbundet. På "kommunalrådsgruppen" i fredags redovisade jag hur arbetet för en gemensam gymnasieregion fortskrider.

Gymnasieskolan är en kommunal angelägenhet. I Stockholmsregionen är dock varje kommun för liten. Inte främst ur kommunens perspektiv. Framför allt är kommungränserna ointressanta för eleverna. Eftersom kommunerna i Stockholms län i huvudsak varit borgerligt styrda har allt mer valfrihet införts. Så länge varje kommun har egna regler uppstår dock problem. Vad ska en skolplats få kosta? Ska några elever ha förtur och i så fall varför? Hur organiserar man antagningen? Hur gör man utbudet överskådligt och begripligt för eleverna?

Dessa frågor har Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) arbetat med under närmare tio år. Framför allt har diskussionerna drivits utifrån KSL:s utbildningsberedning där jag har förmånen att vara ordförande. Under förra året startades den gemensamma gymnasieintagningen där i stor sett alla kommuner ingår. Inför årets gymnasieval tecknades samverkansavtal mellan kommunerna i länet för att öka valfriheten. Det innebär att elever söker i första hand till alla kommuner med avtal. Urvalet sker uteslutande utifrån betyg.

Arbetet med att ta fram ett nytt och mer omfattande avtal inför nästa år pågår. Målet är att alla länets kommuner ska ha ett gemensamt avtal som omfattar alla 17 nationella program. Lyckas vi blir valfriheten total och länets elever får tillgång till ett mycket omfattande och varierat utbud av gymnasieutbildningar. Idag har vi en situation som inte är glasklar vilket framgår av bilden till höger. Det är dock viktigt att påpeka att valfriheten i år ökat har markant jämfört med tidigare år.

Skälet till att vi inte nått hela vägen är att Stockholm stad valt att undanta samhälls- och naturvetenskapliga programmen. Deras undantag har resulterat i att sex södertörnskommuner har tecknat ett eget samverkansavtal. Det har också resulterat i att Värmdö önskat undantag för Sp och Nv, vilket alla kommuner utom fyra har godkänt.

Min ambition är att vi redan nästa år ska nå slutmålet - ett avtal som inkluderar alla kommuner och alla program. Om vi inte förmår övertyga Stockholm stad om fördelarna med detta krävs en bra lösning som är ett steg på vägen. Genom utbildningsberedningen har två alternativ (A och B) tagits fram. Till vänster kan du se alternativ A. Förändringen innebär att Stockholm stads undantag gäller även för elever från Stockholm stad som söker till skolor i övriga länet. Denna förändring minskar valfriheten i Stockholm stad men leder till att ett antal undantag försvinner. Avtalet och valfriheten blir enklare.

Det andra alternativet, som du hittar till höger, är det som flertalet kommuner sagt sig förespråka. Det innebär att alla 25 länskommuner tecknar ett avtal som omfattar alla program. Därutöver kan enstaka eller flera kommuner teckna ytterligare avtal med Stockholm stad. Detta alternativ är enkelt att förstå och det sätter press på Stockholm stad. Nackdelen är att Stockholm stad fjärmas från det regionala samarbetet.

Under den närmaste tiden framöver kommer ett förslag till avtal att tas fram av utbildningsberedningen. Ännu finns det tid för Stockholm stad att ställa upp på den bästa lösningen - fullständig valfrihet för länets gymnasieelever. Fortsättning följer...

Några exempel ur programmet:
- Specialpedagoger föreläste om hur de arbetar och hur de kartlägger elevernas förutsättningar.
- Karlstads universitet berättade om "det vidgade textbegreppet".
- Rutger Igelman, författare och lärarutbildare talade om om "besjälat lärande".
- Elever från skolan presenterar elevarbeten.

Dagens höjdpunkt var prisutdelning till tre elever som genom ett stort engagemang har tagit stora kunskapssteg och varit goda förebilder.